Madeleine Brånäng, lärare på Albäcksskolan, berättar att elever i samtliga årskurser (7, 8 och 9) har jobbat med frågan om ett hållbart samhälle med hänvisning till FN:s 17 globala mål.
– Eleverna har själva fått välja vilket globalt mål som de vill fördjupa sig i och om de vill jobba i grupp, par eller enskilt. De har därefter fått välja vad de vill skapa men de ska hela tiden tänka framtid. Vi har haft en fråga om hur det kommer se ut 2053 för att få till ett framtidstänk. Vi har jobbat med projektet ämnesorienterat så det är många ämnen som har varit inkopplade. Hela skolan har jobbat med storpaket hållbart, men vi har gjort det på olika sätt, säger Madeleine Brånäng.
Sjundeklassaren Lucia Benitez har jobbat med fattigdom inom utbildning.
– Jag tycker att det har varit jättekul och lärorikt. Man har fått uttrycka sig på många olika sätt och komma med kreativa lösningar. Jag skulle vilja att alla har en utbildning 2053. Om det blir verklighet får vi ett mer stabilt samhälle och kan förminska mängden barnarbete och hunger på ett bättre sätt, säger Lucia Benitez och fortsätter:
– Vi har fått med oss viktiga saker och insett hur världen ser ut i dag. Det har varit ett uppvaknande för oss alla.
Miljövänlig plast som bryts ner
Lucias klasskamrat Badea Bsais har fokuserat på alla naturmål och klimatförändringarna.
– Bra att vi fick välja vad vi ville jobba med och hur vi ville lösa det.
Hur har du gått till väga i ditt projekt?
– Jag har skrivit en text om smarta människor och idéer som med all säkerhet kommer ha stor betydelse för hur vi kommer rädda miljön i framtiden.
Vad handlar det om?
– Jag har tagit fram en annan sorts plast som är miljövänlig. Den bryts ner när den hamnar i vattnet samtidigt som vattnet fortfarande är drickbart. Jag hoppas att vi inte behöver vara oroliga för varken klimatet eller miljön i framtiden, säger Badea Bsais och fortsätter:
– Jag hoppas att vårt arbete kan leda till att man tänker mer på miljön och blir engagerad om vad som händer. Vet man vad som händer så kan man förebygga att det blir allvarliga skador för miljön.
Fokus på fattigdom
Larissa Brnicanin och Michelle Aktemyr, sjundeklassare på Albäcksskolan, har arbetat med hur fattigdomem kan förebyggas i framtiden.
– Det är många människor i världen som är fattiga nu så vi hoppas på att det blir bättre i framtiden med färre fattiga, säger Larissa Brnicanin.
De tycker att det har varit både roligt och svårt.
– Det svåra var att komma på vad vi tror kommer hända 2053, säger Larissa Brnicanin.
Jämställdhet mellan män och kvinnor
Niondeklassarna Ida Tuvesson, Malin Rydén och Lisa Andersson har jobbat med jämställdheten i Sverige.
– Det har varit fokus på jämställdhet mellan kvinnor och män samt etnicitet, säger Ida Tuvesson.
Hur ser ni på framtiden?
– Vi vet inte hur det kommer se ut men vi vill att en kvinna och en man inom samma yrke har samma lön. Det ska inte spela någon roll vilket kön man har eller vad man har för etnicitet, säger Malin Rydén.
Är ni oroliga inför framtiden?
– Nej, jag tror att det kommer bli bättre och bättre. Kvinnorna har kommit närmare och närmare männens rättigheter, säger Malin Rydén.
Hus nere i marken
Marcus Johansson och Kevin Wigren sticker verkligen ut med sina planer för ett mer hållbart samhälle.
– Vi tänker att husen kommer finnas nere i marken så vi får plats med mycket mer uppe på ytan med bland annat träd. Det ska finnas en hiss som man kan använda, säger Marcus Johansson och berättar om ytterligare en tanke.
– Vi har funderingar på en bil som kommer drivas på solpaneler och en vindturbin som kommer sitta i bilen. När man trycker på en knapp i bilen så kommer det öppnas ventilationer så det blåser in massa luft och driver bilen.
Hoppas på mer förnybara drivmedel
Josefine Burström, Freja Lilja, Alva Livestål Eklund och Eldiona Karahoda, som går i årskurs 8, har jobbat med klimatförändringarna.
– Vi har jobbat med de flesta globala målen. På den ena sidan har vi gjort hur det ser ut 2021 med bland annat mycket plast i haven. På den andra sidan har vi gjort hur vi vill att det ska vara i framtiden, säger Josefine Burström.
Vad hoppas ni kommer ske 2053?
– Vi hoppas på mer förnybara drivmedel, mindre fossila bränslen, fler solceller, färre kärnkraftverk, fler vindkraftverk, större mikronät och att vi åker mer kollektivt, säger Alva Livestål Eklund.
Har det varit ett svårt arbete?
– Det har varit att hitta fakta om saker som vi har skrivit i vår text. Vi har byggt upp en stad med hälften 2021 och hälften 2053 så man får en tydlig bild, säger Josefine Burström.
Hela gruppen tycker att det har varit ett värdefullt arbete.
– Man får en större inblick i hur världen verkligen ser ut i dag och vad vi gör med miljön, säger dem.