Efter anklagelserna om tvångsmatning: "Mår mycket, mycket dåligt"

Personen som anklagas för att ha tvångsmatat en brukare och därför är avstängd under tiden ärendet utreds säger sig ha totalt närmare sju års erfarenhet av yrket.

– Jag förstår att jag är part i målet, men hen är mycket duktig på sitt jobb, säger den anklagades respektive.

Ingen av dem säger sig kunna förstå vem som gått med de här uppgifterna till kommunen. Själva har de en bild av att de snarare har en väldigt fin kontakt med brukaren

– Brukaren har varit här, klappat våra katter och druckit kaffe. Därför är chocken extra jobbig eftersom vi kommit att stå brukaren nära, båda två.

Betyder det här att det är eran uppfattning att XX baktalas?

– Ja, det är skitsnack, ren och skär avundsjuka. Hen är en väldigt fin människa, visst jag är part i målet, men det kan du fråga många om. Klart vi undrar vem av kollegorna som sagt det här.

Hur mår din partner efter allt som hänt?

– Dåligt. Väldigt, väldigt dåligt. Jag har aldrig sett hen må så här. Hen tycker väldigt mycket om sitt jobb och att träffa människor. Hade andra brukare fått komma till tals, kanske det fått en annan vändning. Hen har stöd hos merparten av arbetskamraterna, men just nu litar jag inte på någon annan än min partner och mig själv.

”Chockade båda två”

Paret kommer ta det här vidare och ska träffa chefen torsdag eller fredag.

– Jag kommer stå upp för min partner, det här är ärekränkning, rena lögner. Hen visste ingenting, plötsligt blev hen avstängd och vi fattade ingenting. Hen säger hela tiden ”Vad har jag gjort för fel?” Vi är chockade båda två. 

– Det är tungt, fruktansvärt. Jag vill bara det ska gå snabbt, så utredningen blir klar och vi kan gå vidare.

Är ni rädda för att hen ska blir felaktigt anklagad trots att en utredning görs?

– Oron finns, men vi tror att sanningen kommer att komma fram. Det är min erfarenhet av livet. Och vi är inte rädda för sanningen. Vi vet att det här inte är sant. Den människan som påstår det här vill vi ska träda fram. Ju förr desto bättre. Taggen kommer alltid finnas kvar, arbetslusten har totalt försvunnit. Så om min partner fortsätter inom det här yrket eller inte får framtiden utvisa.