Annons:

Sök

Annons:

REPLIK: Tusenlappar mer i plånboken räddar frukostflingorna

Gudrun Brunegård (KD) menar att tusenlappar mer i plånboken gör att man kan ta att cornflakesflingorna blivit några kronor dyrare. Foto: Arkivbild

REPLIK: Tusenlappar mer i plånboken räddar frukostflingorna

Man kan på sätt och vis imponeras av Malin Anells ihärdighet, om än inte för hennes förmåga att ta till sig sin debattmotståndares svar. Men jag tackar för tillfället att ännu en gång redogöra för regeringens arbete och de resultat som kan avläsas två och ett halvt år in på mandatperioden. Bättre ekonomi för hushållen kan nämligen uppnås på fler sätt än att förstatliga livsmedelshandeln. 

Annons:

Låt mig inledningsvis uttrycka min sympati för dem som kämpar varje dag för att få ekonomin att gå ihop. Jag är väl medveten om att hushållen drabbats av fler prisökningar än enbart cornflakes och kaffe. Jag vet av erfarenhet hur påfrestande det är att alltid leta efter de billigaste produkterna och vissa månader leva på gröt och gamla sega, långkokta höns.

Mitt budskap i valrörelsen var att barnfamiljer ska få råd att äta cornflakes till frukost och att kunna skjutsa barnen till träningen. I två tidigare artiklar har jag förklarat att jag aldrig lovat att matpriserna skulle sjunka. Dem råder varken jag, regeringen eller Socialdemokraterna över. Det har dock säkert inte gått Malin Anell förbi att regeringen har kallat till sig matkedjorna för nya samtal och att dagligvaruhandeln själva nu agerar.

Visst hade det varit bra om prisbilden hade pekat åt ett annat håll, men livsmedelsproducenter, leverantörskedjan och handlarna har alla drabbats av högre kostnader på grund av kriget i Ukraina och inflationen. De behöver få täckning för sina ökade omkostnader. Eller tycker Malin Anell att vi ska svälta ut de få kvarstående bönder vi har i Sverige? Jag kan garantera att det inte skulle bli billigare att importera mer livsmedel. Dessutom behöver den svenska livsmedelsproduktionen stimuleras, så att mer än varannan tugga av det vi äter kommer från svenska gårdar.

"Bör klara av att cornflakesen blivit några kronor dyrare"

Regeringens åtgärder att förbättra svenskarnas hushållsekonomi har innehållit flera olika komponenter:

1. Elprisstödet för oktober 2021-september 2022, som betalades ut våren 2023, gav en genomsnittlig villaägare i södra Kalmar län 16 000 kronor tillbaka, efter den elprischock som orsakats efter att den förra regeringens bytte ut säker baskraft i form av kärnkraft mot väderberoende vindkraft. (Det elprisstöd som S-regeringen betalade ut våren 2022, som Malin Anell nämner, omfattade upp till 6000 kronor för december 2021, januari och februari 2022.) Vidare har regeringen fattat över sextio beslut för att återinföra möjligheten att bygga stabil baskraft och en gång för alla komma bort från de volatila elpriser som den förra regeringen förorsakat.

2. Sänkta drivmedelspriser. För den som kör på diesel är kostnadsminskningen omkring 15 000 kronor, då dieselpriset har sjunkit med tio kronor sedan hösten 2022. Bensinpriset har sjunkit runt 4,35 kronor per liter. Det minskar kostnaden med 6 525 kronor per år för den som kör 2500 mil per år. 

3. Sänkt skatt för löntagare. Ett normalhushåll med en polis och en sjuksköterska får nu behålla 19 000 kronor mer per år, cirka 1 600 kronor i månaden, jämfört med under den socialdemokratiska regeringen.

4. För de barnfamiljer som har sämst ekonomi finns ett särskilt bostadstillägg.

Alla dessa åtgärder sammantaget ger barnfamiljerna avsevärt bättre rörelseutrymme än vad som var fallet under 2022. En genomsnittsfamilj med dieselbil kan nu disponera runt 34 000 kronor mer per år. Med 2 800 kronor mer i plånboken per månad bör man klara av att cornflakesen har blivit några kronor dyrare. 

Gudrun Brunegård

Riksdagsledamot (KD)

Annons:

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: