En av Vänsterpartiets egna riksdagsledamöter, som dessutom har en plats i partistyrelsen, har under en längre tid spridit grova antisemitiska kommentarer, konspirationsteorier. Nu också attacker riktade mot Sveriges utrikesminister. Det är inte ett enskilt snedsteg, utan en del av ett mönster som flera gånger har påtalats – utan att mötas av tydlig självrannsakan från partiets ledning.
Personen har nu tagit en “paus”, men varken partiledaren eller partiet som helhet har markerat på det sätt man hade kunnat förvänta sig. Det är märkligt. Vi vet hur andra partier har reagerat när liknande händelser inträffat – med kraftfulla avståndstaganden, uteslutningar och tydliga besked. Men Vänsterpartiet tycks vara tyst. Och tystnaden talar sitt eget språk.
*
Kalmarbor, liksom människor i hela landet, förtjänar att veta var gränsen går för Vänsterpartiet. Vad krävs för att Nooshi Dadgostar ska agera när hat uttrycks inom det egna partiet? Hur kommer det sig att antisemitism och grova angrepp inte får några verkliga konsekvenser i hennes parti?
Att stå upp mot intolerans och rent hat borde vara en självklarhet för varje riksdagsparti. Det borde inte spela någon roll om det är högerextremism eller vänsterextremism – principerna måste vara desamma. Men i fallet med Vänsterpartiet ser vi hur ideologiska skygglappar riskerar att stå i vägen för det ansvarstagande som krävs i ett öppet demokratiskt samhälle.
*
Kalmar län är en plats där vi värnar det demokratiska samtalet. Här ska det vara högt i tak, men inte så högt att det rymmer hat och konspirationer. Vi förväntar oss mer av en partiledare som säger sig företräda kampen mot orättvisor. Vi förväntar oss att Nooshi Dadgostar inte duckar för dessa frågor när hon nu kommer till vår region.
Så välkommen till Kalmar län, Nooshi Dadgostar. Men ta med dig svaren vi inte har fått. Vad tänker du göra åt den extremism som växer fram inom ditt parti? Och var går egentligen din gräns?
Jimmy Loord (KD)
Distriktsordförande