DEBATT: Nu behövs reformer som får hela Sverige att växa

Sverige halkar efter i välståndsligan. I början av 1970-talet var vi det fjärde rikaste landet – idag ligger vi på trettonde plats. Sverige kan bättre. Därför lanserar Svenskt Näringsliv nu en agenda för högre tillväxt i hela landet.

Det handlar om reformer på en rad olika områden som stärker vår konkurrenskraft och skapar bättre förutsättningar för landets företag. Med rätt politiska vägval är det fullt realistiskt som mål att svensk ekonomi ska växa med 2,5 procent per år. Då kan vi också se fram emot 500 miljarder kronor högre BNP år 2035 jämfört med om tillväxten följer Konjunkturinstitutets prognos på 1,8 procent. Det är tre gånger mer än dagens försvarsbudget.

Regeringen har redan tagit flera viktiga steg, men fler behövs och då inte minst tillsammans med likasinnade länder på EU-nivå. Utgångsläget för svensk del är gott med världsledande, innovativa företag, starka statsfinanser och en arbetsmarknadsmodell som bidrar till förutsägbara villkor och reallöneökningar. Men nu gäller det att värna vår konkurrenskraft.

Svenskt Näringsliv nya tillväxtagenda innehåller 63 konkreta förslag inom fyra reformområden. För att lyfta landets tillväxt behövs politik för: 

•  Bättre kompetensförsörjning. Ungefär hälften av företagen i Kalmar län upplever betydande svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Och bilden är densamma i övriga landet. Det visar att näringslivet behöver stärkt inflytande över de yrkesutbildningar som efterfrågas av företagen. Därtill måste matchningen på arbetsmarknaden förbättras, exempelvis genom att privata matchningsföretag får möjlighet att hjälpa fler arbetssökande och komma in tidigare i processen. Samtidigt behöver det så kallade lönegolvet slopas så att företag får lättare att attrahera internationell kompetens.
• Upprustad infrastruktur. 31 procent av företagarna i Kalmar län ser bristande infrastruktur som ett betydande tillväxthinder. Det är en av många siffror som visar att investeringar i infrastrukturen måste prioriteras. Även den digitala infrastrukturen måste byggas ut. Och för att säkerställa en fungerande elförsörjning i hela landet behöver den beslutade finansieringsmodellen för ny kärnkraft genomföras, samtidigt som teknikneutrala förutsättningar ges till alla investeringar i fossilfria kraftslag som ger tillräcklig systemnytta.
• Ökade drivkrafter för fler jobb och investeringar. Vart femte företag i Kalmar län har skurit ned på personal under det senaste året och arbetslösheten framstår alltmer som ett strukturellt problem. Inte minst därför måste det bli mer attraktivt att investera, driva företag, utbilda sig och arbeta i Sverige. Bolagsskatten behöver sänkas till EU:s miniminivå och taket för FoU-avdrag tas bort. Det finns också skäl att sänka arbetsgivaravgiften för unga och ingen bör behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. 
• Ett regelverk för ett växande näringsliv. 40 procent av företagen i Kalmar län uppger att deras tillväxt hämmas av hög regelbörda och byråkrati. Och det rör sig förstås om ett nationellt problem. Därför behövs en lång rad regelförenklingar som bland annat halverar tiden för tillståndsprocesser och gör dem mer transparenta. Samtidigt är det hög tid att stoppa den överimplementering av EU-regler som försvårar för företagen att växa.

Ska det gå bra för Sverige, så måste det också gå bra för svenska företag. Landets potential för högre tillväxt är stor. Tillsammans kan vi utveckla den.

Ulrica Bennesved, regionchef på Svenskt Näringsliv i Kalmar län