Carl Dahlin vill se ökad tillgänglighet. Genrebild.
Foto: MostPhotos
Regionen driver fyra folkhögskolor: Högalid, Vimmerby, Gamleby och Ölands folkhögskola.
I regionens egen handlingsplan erkänns att det finns hinder för deltagare med funktionsvariationer, och att åtgärder krävs för att utjämna skillnader i förutsättningar. Ändå är bristerna påtagliga. Trots inventeringar och smärre förbättringar kvarstår hinder som gör det omöjligt för vissa att bo på internaten – eller ens ta sig fram i lokalerna.
Ett tydligt exempel är Högalids folkhögskola. Där saknas fortfarande rullstolsanpassade internatrum. En person som använder rullstol kan alltså inte bo där, trots att skolan erbjuder internatboende i sina kursbeskrivningar. På andra håll är tillgången till tvättstuga, sporthallar och markeringar för synnedsättning otillräcklig. Hur kan regionen med trovärdighet tala om ”tillgänglighet för alla”? Och vad säger Folkbildningsrådet, som tydligt fastslår att inga elever ska diskrimineras? Att nekas bo på skolan på grund av bristande tillgänglighet är diskriminering.
*
Moderaterna har föreslagit att enklare tillgänglighetsanpassningar, sådana som inte kräver stora bygginsatser, ska kunna genomföras direkt av vaktmästeri eller skola, i samråd med funktionshinderrådet. Vi vill också att rådet får tidig och tydlig insyn i statusen för tillgängligheten, särskilt på folkhögskolorna. Regionens svar? Att inventeringar redan gjorts enligt lagen om enkelt avhjälpta hinder, och att vissa behov inte kan lösas tekniskt. Det är en svag bortförklaring. Inte minst när det finns outnyttjade medel i regionens budget, vilket verksamheterna själva vittnar om.
I en annan motion föreslog vi att heltidspolitiker årligen skulle prova leva en dag med en fingerad funktionsvariation, i samarbete med brukarorganisationer och funktionshinderrådet. Syftet är att öka förståelsen för vardagen för människor med funktionsvariationer. Liknande initiativ finns redan i Mönsterås och Kalmar.
*
Men regionmajoriteten avslog förslaget, med motiveringen att sådana övningar riskerar att bli förenklade och att dialog är bättre. Visst, dialog är viktigt. Men att även avvisa symboliska försök att skapa insikt visar en brist på vilja att kliva ut ur retoriken och möta verkligheten.
För de som berörs handlar det inte om symbolpolitik. Det handlar om möjligheten att kunna studera, bo, delta och vara en del av gemenskapen, utan att hinder sätter stopp.
Regionens vänstermajoritet – S, C och V – fortsätter att formulera höga mål och vackra ord, men det saknas konkret handling.
*
Det går att agera nu.
Det är orimligt att vänta flera år på stora byggprojekt när smååtgärder kan genomföras direkt. Omfördela resurser. Ta in extern kompetens för att skynda på anpassningar. Redovisa löpande till funktionshinderrådet och involvera brukarorganisationerna i varje steg. Inför pilotprojekt där politiker själva får uppleva de hinder som människor med funktionsvariationer möter varje dag.
Min uppmaning till majoriteten är enkel:
Sluta tala om inkludering och tillgänglighet som visioner, visa att ni menar det i handling.
Låt Region Kalmar län bli en förebild – inte bara på papper.
Carl Dahlin (M)
Regionråd