Det är Ekebergskyran i samarbete med Svenska kyrkan som står bakom Café Fisken, som haft öppet två gånger så här långt. Första gången kom det fyra personer, nu i veckan det dubbla utöver arrangörerna.
– Vi har valt att börja i liten skala med öppet en gång i veckan, i en lokal i Ekebergskyrkan, och bygga upp verksamheten successivt. Det måste finnas resurser i människor som ställer upp och jobbar ideellt, säger Birgit Johansson, diakon i Aspelands pastorat.
Behovet finns
Hon och Kerstin Nilsson, diakon och föreståndare för Ekebergskyrkan, utgör tillsammans med Dan Damsgård, Kristofer Söderlund och Greger Lundström själva ”grundgruppen”, som förverkligat tanken.
– Vi båda kyrkor har sett att det finns ett behov av en mötesplats i Virserum för människor som befinner sig i en form av utsatthet. Där de kan få möjlighet till en kopp kaffe, sitta ner och prata en stund, få värme och omtanke, säger Birgit Johansson. Alla människor är egentligen utsatta för någonting, vissa människor mer än andra.
Skulle du säga att behovet är större i Virserum än på andra orter i kommunen?
– Det förekommer en ”social dumpning”, där kommuner väljer att placera utsatta människor på orter med billiga lägenheter. Så det flyttar in många till Virserum, där en del blir kvar på orten, säger Birgit Johansson som svar på frågan.
Egna erfarenheter
Kristofer Söderlund har bott på orten i ett år. Han var tidigare missbrukare och blev, som han säger, ”dumpad” i Virserum.
– För mig blev det positivt. Jag ville bort från mitt tidigare liv, att hamna i Virserum är det bästa som hänt mig, säger han och fortsätter:
– Jag trivs jättebra här. Jag har aldrig känt sådan här lycka och glädje, att när jag ska sova så vill jag snart vakna för att jag trivs, säger Kristofer Söderlund.
”Vägen har inte varit spikrak”
Just vikten av en mötesplats, att få möjlighet till socialt umgänge, så man kommer bort från ensamheten, att bli sedd och lyssnad på framhålls av alla besökare på caféet som väldigt viktigt.
– Vi har alla våra egna historier, vägen har inte varit spikrak om man säger så. Det är första gången jag är här idag, det har varit mycket trevligt att sitta och prata, ta en kopp kaffe och så var det en liten andakt med sång och musik mitt i, säger Hillevi Carlström uppskattande.
– Men man behöver inte vara kristen för att komma hit, utan alla är välkomna, skyndar sig Birgit Johansson att tillägga.
En gammal dröm
För Dan Damsgård är det en mångårig dröm som går i uppfyllelse. Han har länge velat få till en sådant här samlingsplats, dit människor kan komma för att äta frukost, eventuellt få lite varma kläder, ringa socialförvaltningen eller bara slå slig ner för att prata lite. Där det finns människor som ser och bryr sig. Men så kom pandemin emellan.
Nu är han glad över att kunna erbjuda den här möjligheten – som han själv erbjöds som tidigare drogmissbrukare.
– Jag var narkoman i 26 år och fann trygghet på olika härbärgen. Det är en ständig jakt att vara narkoman, men där fann jag lugn, berättar han.
– Nu har jag varit drogfri i 19 år och det här ser jag som ett sätt att ge tillbaka till samhället. Inte för att jag måste, utan för att jag vill.
Café Fisken har öppet tisdagar mellan 9-13 . Samlingsplatsen har fått sitt namn av att en fisksymbol användes som ett lösen mellan kristna under den första tiden, då kristna periodvis var förföljda.