Annons:

Sök

Annons:

Betygstrenden pekar uppåt –

Martin Snickars och Magnus Hultman presenterar betygsresultatet ht24 som visar en uppåtgående trend med fler behöriga till gymnasiet. Foton: Mostphotos/Lotta Madestam/Ossian Mathiasson

Betygstrenden pekar uppåt – "Där har vi inte varit på många, många år"

Högre meritvärde och fler behöriga till gymnasiet. När skolförvaltningen sammanställer betygsresultaten ser man en positiv trend. Samtidigt har Skolinspektionen anmärkt på att elevernas slutbetyg avviker från resultatet på de nationella proven.
– Vi slår oss inte till ro, men det är glädjande att det går uppåt, kommenterar nämndens ordförande Magnus Hultman, (M).

Annons:

Vid senaste sammanträdet med Barn- och utbildningsnämnden presenterades betygsresultatet för höstterminen 2024. Det är positiv läsning vad det gäller åk sex till nio.

– Vi har ju färre nyanlända elever hos oss och vi har en hög andel elever med annat modersmål. Det gör att svenska som andraspråk fortfarande ligger lågt, vilket gör att måluppfyllelsen inte är så hög som vi önskar, säger Martin Snickars, barn- och utbildningschef.

– Men, tillägger han, vi ser en trend, det går sakta uppåt, eleverna klarar av fler och fler ämnen.

Resultatet i siffror

65,6 procent av elever i åk nio når målet i samtliga ämnen, det kan jämföras med rikssnittets 69,7 procent, enligt databasen Koladas statistik.

SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, tar samtidigt fram en modell där hänsyn tas till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever, föräldrars utbildningsnivå, kön och numera också andel elever med okänd bakgrund.

– Då hamnar vi bland de 25 procent bästa kommunerna i Sverige. Då ligger vi 4,6 procentenheter högre, så vi lyckas lite bättre än förväntat resultat, säger Martin Snickars.

Bättre men under rikssnittet

Betygsresultatet visar också meritvärdet, som är en sammanräkning av betygen. Där fick eleverna i årskurs nio på Albäcksskolan 217,3 poäng i snitt, jämfört med riket 222,6.

– Här kan vi också se hela vägen att trenden ökar sakta, fler elever får högre betyg än de fått tidigare år. Tar vi hänsyn till de socioekonomiska faktorerna hamnar kommunen på 7,7 procentenheter över förväntat resultat, vilket är väldigt positivt, säger Martin Snickars. 

”Fantastiskt att vi når så högt”

Trenden håller i sig även när man kommer till behörighet till gymnasiet. Höstterminen 2024, då en preliminär ansökan görs på betygen, blev 75 procent behöriga till yrkesprogram, där man inte måste ha godkänt i lika många ämnen, och 71,20 procent till högskoleförberedande program. Vårterminen såg det ytterligare bättre ut med 86,10 procent respektive 80,30. 

– Då kan man undra om det är bra eller dåligt, frågar sig Martin Snickars. Vi strävar ju efter att alla ska bli behöriga, men det är en svårighet i alla kommuner att nå 100 procent trots att vi försöker. Snittet blir 85,2, jämfört med riket 82,1 procent. Socioekonomiska modellen 9,7 procentenheter över förväntat beräknat resultat.

– Så vi tar oss precis in på det gröna fältet bland de 25 procent bästa kommunerna. Där har vi inte varit på många, många år. Det är fantastiskt att vi når så högt.

Goda resultat också på Prolympia

Prolympia i Virserum ligger också med i handlingarna. Även där når man väldigt goda resultat VT24.

– Där ser man samma trend, de har också lyckats väldigt väl med niondeklassarnas behörighet till gymnasiet.

Magnus Hultman kommenterar trenden:

– Barnen ska ha bästa förutsättningarna och vi ser att vi ger dem bättre och bättre förutsättningar och med bättre kvalité i skolan eftersom deras slutresultat går uppåt. Det är ju glädjande.

– Men, tillägger han, vi slår oss inte till ro utan vi måste hela tiden förfina, slipa och hela tiden ha drivet att man vill göra det bättre och bättre för barnen.

Efter sin granskning av Albäcksskolan 2 slog Skolinspektionen ner på punkten, att elevernas slutbetyg avviker från resultatet på de nationella proven. Att det getts, det man kan kalla ”glädjebetyg”.

Ser ni att det finns en risk för glädjesiffror även i den här statistiken?

– Där har vi ett arbete som pågått i två års tid, att jämföra nationella proven med slutbetyg och lärarnas bedömning. Nu kommer de också att digitaliseras, så det blir en central rättning av nationella proven. Men precis som du säger har Skolinspektionen anmärkt på det, så det kommer vi arbeta mycket med framöver, säger Martin Snickars.

Ni känner er trygga med att betygen är rättvist utdelade, så eleverna klarar studierna på gymnasiet?

– För att komplettera gör vi ett antal screeningtester på alla våra elever från förskoleklass för att få ett tydligt underlag. Så där får vi ett ytterligare kompletterande underlag för att kunna jämföra eleverna och vi har speciallärare som jobbar kommunövergripande med analyser, så vi kan se om våra betyg är likvärdiga och rättvisa.

Annons:

Lotta Madestam

lotta.madestam@dagenshultsfred.se

073 848 65 05

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: