Bokslutet för 2025 är klart. Det visar att socialnämnden gick 29,3 miljoner kronor back. Förklaringen är att besparingarna som lagts inte genomförts fullt ut, och att man ökat kostnaderna ytterligare.
Äldreomsorgen står för största delen, 21,4 miljoner kronor minus, att jämföra med 7,6 miljoner året innan. Inom äldreomsorgen är det i sin tur hemtjänsten som står för största avvikelsen, drygt 14,6 miljoner.
– Det innebär att vi går back två miljoner kronor varje månad inom hemtjänsten, säger Anna Edvardsson och understryker att kostnaderna för både hemtjänst och särskilt boende ligger högt över jämförbara kommuner, enligt verktyget Kolada.
Hon ser dock en förklaring.
– Vi har investerat i nya boenden, så egentligen är det fastighetskostnader som sticker ut mest i särskilt bonde. Däremot avviker hemtjänsten väldigt, väldigt mycket.
Anlitat konsultföretag
För att få en ordentlig genomlysning av äldreomsorgen har man anlitat konsultföretaget Jotib som pekar på var det finns potential att jobba på ett annat sätt.
– Det handlar inte om en budgetbesparing, utan en budgetavvikelse vi behöver komma till rätta med, säger Anna Edvardsson.
Särskilt två stora delar lyfts fram. Först och främst att personalresurserna inte samplaneras i tillräckligt hög utsträckning inom äldreomsorgen idag.
– Vi behöver ha en grund i schemaläggning att utgå ifrån, för att sedan lägga på en viss flexibilitet så klart, utifrån hur behovet varierar över tid.
För mycket vikarier och kvalificerad övertid
I utredningen slås också fast att man jobbar väldigt mycket reaktivt inom äldreomsorgen, det vill säga att man löser saker när de uppstår.
– Eftersom det inte finns en grund i schemaläggningen och en samplanering i tillräcklig omfattning, så använder vi mycket mer vikarieresurser och kvalificerad övertid, när vi beordrar in ordinarie personal, än vad vi skulle behöva om vi gör det på ett annat sätt.
Skulle spara 36 miljoner kronor
Utredningen visar att det finns lite drygt 36 miljoner kronor att spara genom att arbeta annorlunda, både inom hemtjänsten och särskilda boenden.
– Så om vi genomför de här förändringarna och förbättringarna som föreslås finns det potential att vi får en budget i balans, säger Anna Edvardsson.
”Vi ska ut i verkligheten”
Nu vågar nämnden inte riktigt räkna med att spara hela summan 36 miljoner kronor, bara på att arbeta annorlunda.
– Det är om vi skulle lyckas genomföra allt enligt underlaget. Vi vågar inte riktigt räkna med det, för vi ska ju ut i verkligheten och kommer att stöta på saker som gör att vi måste justera det. Men, tillägger Anna Edvardsson, målsättningen är ändå att nå 75 procent av detta. Det vill säga en minskning av budgetunderskottet med 28 miljoner kronor på två år.
Socialnämnden har beslutat ta hjälp av konsultföretaget i två år framåt, för att nå målet en budget i balans.
Hur mycket pengar kostar det att ta den här hjälpen?
– För två års hjälp och stöd för implementering av de här nya arbetssätten, processerna, bemanningsstruktur och liknande betalar vi 690 000 kronor. Det vill jag säga är en väldigt låg kostnad för det här stödet under två års tid. I förhållande till vad vi förväntar oss att få är det väl investerade pengar. Utan den här hjälpen hade vi inte kunnat göra de här förändringarna, säger Anna Edvardsson och fortsätter:
– Det här är absolut nödvändigt. Vi kan inte fortsätta och göra som vi alltid har gjort, för det ser vi resultatet på.
Jonny Bengtsson, (S), andre vice ordförande försvarar också kostnaden:
– Det är en kostnad naturligtvis, men eftersom vi inte klarar av det själva är det en relativt rimlig summa.
Varför har det här inte gjorts tidigare?
– Ja, du. Jag tänker att det inte finns något enkelt svar. Men det vi ändå kan identifiera är att staten pumpade ut pengar för att vi skulle ha ekonomiska förutsättningar att ta emot alla människor under det vi kallar flyktingkrisen. Enligt mig har det bidragit till en trygghet som inte längre finns. Det har också inneburit, att även om vi gått med underskott tidigare, har det varit möjligt att ”sätta in pengar” för att täcka budgetunderskott vid bokslutet.
– Det var också så att organisationen växte, det var så mycket personal som behövdes för att hantera det här. Min bild är att vi inte krympt det i samma utsträckning som vi hade behövt, utan har legat kvar på en större mängd personal. Jämfört med vad behovet varit över tid. Inte inom äldreomsorgen dock, men där fick man också resurser till sig i form av personal. Det har funnits en känsla av att ”det där löser sig”. En trygghet som inte längre finns, utan det är en falsk trygghet, säger Anna Edvardsson och understryker att det är hennes personliga åsikt.
Borde börjat tidigare
Både Anna Edvardsson och Jonny Bengtsson håller med om att socialnämnden borde börjat jobba med detta långt tidigare.
– Vi borde börjat minska våra nettokostnader och jobba på det mycket tidigare, för att inte hamna i det här läget. Det är väldigt bråttom istället, för de här extra medlen som är avsatta finns inte så länge till. Som helhet har vi inte gjort vår uppföljning som vi ska. Politiker och tjänstemän har inte hållit i det på det sätt som vi borde. Det är lätt att vara efterklok, det är alltid så när vi har facit i hand.