Socialnämndens helårsprognos redovisas vanligtvis på nämnden i samband med delårsbokslut. Till följd av socialnämndens tuffa ekonomiska läge har förändringar skett.
– Med anledning av jobbet som vi har framför oss med att anpassa våra kostnader till vår budget har vi bestämt att nämnden kommer få information om hur arbetet går vid varje nämndstillfälle. Vi gör det för att följa utvecklingen, säger socialnämndens ordförande Anna Edvardsson (C).
Förra året hade socialnämnden ett totalt minusresultat på knappt 30 miljoner kronor. Nu i första prognosen är totalen för socialnämnden prognosticerad till ett minus på totalt 22 miljoner kronor.
– Indikationerna är positiva för det här året. Det är rätt mycket bättre än vad själva resultatet var förra året. Det är många saker som pågår i förvaltningen och man börjar följa upp på ett annat sätt än vad man har gjort tidigare. Vi har hjälpen av externa företaget Jotib för schemaläggning av bemanningsprocesserna, säger Anna Edvardsson.
"Blir väldigt osäker"
Enligt Edvardsson har enhetscheferna inom äldreomsorgen börjat göra uppföljningar på ett annat sätt än vad de har gjort tidigare.
– De är inte vana vid att lägga en prognos för året och har lagt en lite sämre prognos än vad controllern kan se. Det finns en viss försiktighet i lärandet och det har vi full förståelse för. Prognosen är just nu på 22 miljoner kronor minus och bedömningen är att det kanske är lägre än det, säger Anna Edvardsson.
Jonny Bengtsson (S), andre vice ordförande i socialnämnden, konstaterar att helårsprognosen är satt i ett tidigt skede.
– I och med att vi har en så pass tidig prognos, vilket inte är brukligt att ha på bara två månader, blir den väldigt osäker. Vi vet inte vad som kan hända under året och man får ge det för vad det är värt att ha en sån här tidig prognos. Det är en väldigt osäker prognos, men vi är tacksamma för att vi har fått den för att ha någon utgångspunkt, säger Jonny Bengtsson.
Anna Edvardsson betonar att det är fokus på socialnämndens arbets- och planeringsprocesser.
– Det är främst där vi riktar in våra insatser. Äldreomsorgen har haft det stora underskottet och det är där vi kan se att det finns stora förbättringsmöjligheter vad gäller bemannings- och schemaläggningsprocesser. Det är det jobbet vi har börjat att göra och vi ser att det finns utrymme för att göra det inom socialnämnden, säger Anna Edvardsson.
Så ska man få ordning på ekonomin
Hon berättar vidare att äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) består av personalkostnader och är det som kostar mest pengar.
– Kommunen som helhet tog hjälp av externa företaget Jotib som tog fram en rapport till oss och på vår fråga om det är möjligt att få en budget i balans blev deras svar ”ja”. I det efterföljande arbetet har vi hjälp av dem för att implementera de nya arbetssätt som vi måste jobba efter när det gäller bemannings- och schemaläggningsprocesser. Vi kommer ha hjälp av dem under två års tid för att befästa kompetensen och sättet att arbeta hos oss själva.
Jotib har uttryckt att socialnämnden kommer nå en budget i balans med de vidtagna åtgärderna.
– Vi kommer få utrymme att fördela om vår budget. Vad gäller OF ser vi inte möjligheterna att de på egen hand kan få en budget i balans med de medel de har, men vi kommer flytta medel i budget från äldreomsorgen där vi har större utrymme att göra åtgärder och flytta pengar till OF. På totalen kommer vi att ha en möjlighet att få en budget i balans. Vårt mål, som jag tänker att vi kommer kunna hålla, är att ekonomin ska vara i balans till årsbokslutet 2027.
Det är inte bara en fråga om ekonomi utan även om arbetsmiljö.
– Så som vi har jobbat hittills har vi löst situationer i stunden när det har funnits ett behov och saknat en grundläggande struktur för bemannings- och schemaläggningsprocesserna. Man jobbar på varje enhet och försöker lösa det var en för sig. Vi har inte haft någon tillräcklig effektivitet i det. Det blir också dåligt för arbetsmiljön och personalen blir stressad. De får komma in och det blir övertidskostnader och vikariekostnader.
Här är utmaningarna störst
Inom äldreomsorgen går det att se att trenden generellt inom särskilt boende är att de schemalagda timmarna minskar i förhållande till budget. Den schemalagda tiden inom hemtjänsten ligger fortsatt högre än budget. När man tittat närmare på och jämfört beslut med utförda insatser går det att se att schemaläggning och bemanning inte följer det som är beslutat. Utöver det som redan pågår går man bland annat igenom insatser, planering och vad som utförs.
– Vi ser en positiv trend på särskilt boende. OF har gjort ett jobb med att försöka med de förutsättningar de har och minska sina kostnader och det fortsätter de göra. På särskilt boende kommer man göra lite till, men trenden på alla särskilda boenden är att man har minskat på sina schemalagda och planerade timmar och ligger nästan i balans. Det är inom hemtjänsten vi har de största utmaningarna och verkligen behöver jobba med effektiviteten och få till planeringen som inte följer det som är beviljat från biståndshandläggningen, säger Anna Edvardsson och fortsätter:
– Vi ser att den beslutade tiden, det vill säga från biståndshandläggarna, har legat på en viss nivå och sedan har man planerat sitt arbete och schemalagt på en nivå som är väldigt många timmar över den här tiden. Den beviljade tiden, det som de boende och brukarna har rätt till och behov av, ska schemaläggas efter den och utföras efter den.
"Fått span på vad felet är"
Den första ekonomiska prognosen för innevarande år säger att socialnämndens underskott blir runt 22 miljoner kronor.
– Min förhoppning är att det inte kommer bli så mycket som 22 miljoner, men det går inte ännu att göra någon annan prognos. Vi måste göra en prognos utifrån förutsättningarna vi har här och nu. Hela tiden pågår förbättringsarbetet och det kommer förhoppningsvis påverka prognosen positivt efterhand, säger Anna Edvardsson.
Vad är din bild av att det ser bättre ut?
– Vi har fått span på vad felet är och fått hjälpmedel och verktyg i att planera vårt arbete på ett annat sätt än vad vi har gjort tidigare. Vi har inte haft den kollen som vi har i dag. I dag får vi stöd och hjälp i att planera utifrån den tiden som är beviljad för individen och då kommer våra kostnader minska, säger Jonny Bengtsson.
"Det kan också bli sämre"
Jonny Bengtsson ser positivt på arbetet som görs ute i verksamheterna.
– Det görs ett jättebra arbete bland våra enhetschefer, våra undersköterskor och sjuksköterskor och egentligen all personal. De har uppfattat signalerna om att man måste titta på sin egen verksamhet och sin egen ekonomi. Vi har under många år använt oss av fonderade pengar och det har inte funnits den outtalade sagda frågan om ekonomi utan det har bara fått löpa på. Det försöker nu alla att ta tillbaka. Vi försöker lära upp våra enhetschefer med hur de ska se på ekonomin. De var tveksamma till prognosen som vi har på 22 miljoner kronor vid årets slut. Det kan bli bättre, men det kan också bli sämre, säger Jonny Bengtsson och fortsätter:
– Lugnt och fint ska vi försöka vända på underskottet. Det kommer ta tid och vi måste få folket som jobbar med oss. Vi har läst insändare i Dagens Hultsfred där man inte känner sig och så är det nog. Lite längre fram hoppas jag att vi har människor som jobbar hos oss och som inte känner sig otrygga.
"Vi måste ta ansvaret"
Anna Edvardsson har förståelse för att folk reagerar på förändringsarbetet och känner otrygghet.
– Inför förändringar, om man inte vet vad det innebär, finns det alltid en känsla av otrygghet där man inte vet vad som kommer hända. De flesta har förståelse för att vi måste göra ett arbete kopplat till att vi inte har pengarna. Vi måste ta ansvaret och jag upplever att majoriteten förstår det. Enhetscheferna var positiva efter uppstartsmötet med Jotib där arbetet presenterades och enhetscheferna blir tryggare för att de nu får ett väldigt stöd, säger Anna Edvardsson.
Hon reagerar också på Jonny Bengtssons uttalande om att det ekonomiska läget kan bli sämre.
– Det finns inte på kartan. Vi har inte utrymme till att det ska bli sämre, då behöver vi styra upp det innan dess, säger Anna Edvardsson.
När är tanken att socialnämndens ekonomi ska vara i balans?
– Årsskiftet 2027/2028 är målsättningen.
Hur kommer det se ut vid kommande årsskifte?
– Det är en tidig prognos och vi behöver följa det några månader för att se trenden med hur det ser ut. Det är nya arbetssätt för alla som behöver sätta sig. Den ska i alla fall vara bättre än minus 22 miljoner.
Jonny Bengtsson igen:
– Även om vi inte har råd med att det blir ett större underskott så är risken stor i och med att vi har en sån tidig prognos, säger Jonny Bengtsson.