Lönsamheten för lantbrukare är stabil.
Foto: MostPhotos
Prognosen för lantbrukets lönsamhet under 2020 är över förväntan. Trots en coronapandemi, Brexit och oro i världen ökar resultaten – eller ligger åtminstone stabilt – inom mjölk, nötkött, gris och växtodling.
– Det är oroligt i världen och det påverkar såklart. Men i vårt område är ändå känslan att många är positiva. Det finns en framtidstro, det byggs nytt och det satas i vårt område. Det har mycket att göra med att pandemin har påverkat också, att riksbanken försöker hålla nere räntorna och ser till att det finns kapital hos bankerna för att säkra det för företagarna och speciellt för lantbruket. Läget är rätt gynnsamt för investeringar, säger Karin Nilsson, som är lantbruksrådgivare på Ludvig & Co i Vimmerby.
Hon berättar att det genomgående ser väldigt stabilt ut i rapporten.
– Själva lönsamheten ser väldigt stabil ut i lantbruket och det är ovanligt att den är så stabil. Mjölkpriset har hållit sig på hyfsad nivå flera år i rad nu och även avräkningspriserna på nöt- och griskött har också stått sig väldigt bra. Det är en skillnad mot hur det ser ut i resten av Europa. Många är stora exportörer till Kina och när det står stilla får man ett stort överskott av fläskkött, och därmed går priserna ned. Här har priserna hållit sig bra.
Vad beror det på?
– Den svenske konsumenten har fått upp ögonen för svenskt kött. Vi äter heller inte lika mycket kött på restauranger just nu och där är det oftare utländskt kött. Rent krasst är det billigare att köpa en svensk köttbit i affären än en utländsk på restaurangen. Nu har konsumenterna lagt mer pengar på svenskt kött i butikerna.
Lågt oljepris
Att oljepriset har legat lågt, framför allt i våras, påverkar också lantbrukare positivt.
– I våras var oljepriset lågt och det är en kostnad som är hög för lantbruket. Oavsett inriktning har man dieselkostnader och är oljepriset väldigt lågt påverkar det resultatet också.
Skiljer sig läget lokalt något från hur det ser ut i övriga Sverige?
– Det är inget som påverkas av var i landet man är verksam egentligen, även om det kan förekomma lokala skillnader. I vårt område har vi mycket vildsvinsskador, medan man har skador orsakade av hjortar utåt kusten. Där äter de upp skörden och sådant spelar in. Rent generellt ligger det dock väldigt stabilt.
Finns det några skillnader mellan de olika inriktningarna?
– Historiskt sett sticker grisföretagen ut lite. De har lite bättre lönsamhet och där har man fått lön för mödan av att investera i moderna system. Man har förbättrat djurvälfärden och kampanjat för att det svenska grisköttet har ett mervärde gentemot resten av världens griskött. Där är den svenska marknaden stabil och det gör också att man är mindre beroende av export. Jämfört med andra har också en större framtidstro och tror mer på lönsamheten.
"Inte så vanligt"
Spannmålsproducenter har också gått förvånansvärt bra, säger Karin Nilsson.
– Spannmålspriserna har hållit sig höga trots en bra skörd. Det är stora spekulationer i matförsörjning och det finns personer som placerar pengar i spannmål när det är osäkerhet i omvärlden. Det gör att priserna hålls uppe. Men att det har varit en bra skörd samtidigt som priset är högt är något som sticker ut. Det är inte så vanligt att det sammanfaller.
Är det något du överraskas av i rapporten?
– Det är väl mer den generella bilden av att det ser så pass stabilt ut och att det till och med finns en försiktig optimism kring en positiv utveckling. Kurvorna lutar lite svagt uppåt och är väldigt stabila. Det kan vi även se att de är framåt i prognosen för 2021.
Något som kan påverka mjölkproducenter inför 2021 är om den svenska kronan stärks.
– Både mjölkpriset och EU-stöden beräknas på euron. Stärks den svenska kronan minskar EU-stödet och priset på mjölken.