I 90 år hade hon London som hemmahamn men i helgen var det dags för det senaste ägarparet Hilary och Scott Periera att lägga till i Västervik där hon vid en ceremoni överlämnades till den ideella föreningen Motor Yacht Society (MYS) som bevarar maskindrivna nöjesbåtar.
Kommunalstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson höll ett tal vid ceremonin där han hyllade paret Pereira för det arbete och omsorg de har satsat för att rädda yachten och han tackade även föreningen MYS för deras arbete med att förvalta och vårda alla de nöjesbåtar som finns runt om i landet. Föreningen gör ständiga uppdateringar om de olika båtarna och restaureringarna som pågår i sin årsbok.
På eftermiddagen var kajen vid Pampas Marina full av nyfikna som köade för att få en guidad tur och en pratstund med paret Pereira. Det uppskattades att minst 120 personer, i grupper om sex, tog turen både över och under däck för att insupa atmosfären och se alla vackra tidstypiska inrednigsdetaljer.
"En gentlemannayacht"
MYS ordförande Gunnar Haglund tog emot yachten som donerades för den symboliska summan av ett pund. I samband med ceremonin berättade Gunnar att Hilary och Scott numera är hedersmedlemmar livet ut för att de räddat ett stycke svensk båthistoria för omvärlden.
Paret forskade på Lilians ursprungoch hittade en varierad historia. Hon beställdes av en dansk bankir 1916, designad av kände fartygskonstruktören CG Pettersson, byggdes på Södra Varvet i Stockholm och var vad Scott kallar för "en gentlemannayacht":
– Den var inte något man tävlade med eller gjorde långa turer med. Den är gjord för nöje. Man besökte regattor och använde den som startbåt och hade den på sina semesterresor och liknande.
På underläggen i matsalen fanns bilder på yachten till sjöss, från tidigare ägares solsemestrar i Medelhavet och fartygsritningar som berättar om de lyxigare åren av Lilians tidiga existens.
Logementsfartyg för kadetter
Därefter blev yachten blev både använd och ibland misskött under de följande årtiondena då hon användes som bobåt av barnfamiljer och som logementsfartyg för unga kadetter utanför Windsor Castle mellan 1967 och 1978.
Men kanske var det de där årtiondena i skymundan som räddade Lilian II som ett vackert exempel på sjöhistoria istället för att få en massa delar utbytta? 1979 var hon sedd som ett vrak vars enda värde var bronsventilerna.
På väg till skrotning gick hon på grund utanför Richmond där Hilary och Scott bodde och de blev nyfikna. Efter "en natts sömn och funderingar på saken" så köpte de henne och som med så många renoveringsprojekt så växte yachtens historia fram när de insåg att inredningen och maskineriet var slitet men original:
– Som en historisk båt är den unik, det finns inte många från den tidsperioden, de flesta förstördes under världskrigen. Under första världskriget stanande den här och under andra så var den i London men den togs aldrig i tjänst för något krigssyfte. De flesta bruksbåtar byggs om helt och de ursprungliga delarna ersätts – som i ett hus. Lilian II var eftersatt och ingen brydde sig om att byta saker. Hon hade sina ursprungliga delar kvar; dieselmotorerna, mathissen, handfaten och inredningen, berättar Scott över en kopp te i Lilians matsal.
"En excentrisk grej"
Under 1980-talet totalrenoverade paret båten och familjen har gjort en hel del resor med den, bland annat tidigare Sverigebesök i Västervik och Stockholm.
Hur känns det nu när ni överlämnar henne till MYS?
– Vi har haft andra båtar tidigare men nu måste vi fundera på vad vi ska göra om dagarna! Det har nästan varit ett heltidsjobb att sköta henne men det har gått. Det är en excentrisk grej. I England anses det nödvändigt att ha en excentrisk hobby, skrattar Scott.
Det kommande året kommer Lilian II ha Västervik som hemmahamn och både Motor Yacht Society och Västerviks kommun hoppas att hon kan komma till nytta för att användas som skolexempel vid skötsel och omvårdnad av gamla nöjesbåtar. Harald Hjalmarsson nämnde att hon kan användas vid undervisning för finsnickerilinjen på Västerviks gymnasium. Hon blir även lite av en fanbärare för den historiska varvsindustrin som funnits och finns i kommunen. På längre sikt är planerna ännu inte klara men förhoppnings kommer Lilian II att användas för nytta och nöje i många årtionden till.
Stefan Härnström