Sveriges självförsörjningsgrad på mat ligger endast på 50 procent. Det är för dåligt, anser regionrådet Karin Helmersson (C) som tillsammans med partikamraterna Magnus Danlid och Lars Sandberg nyligen besökte grisuppfödaren Håkan Jonsson i Brantestad, som driver "Fläsk från glada utegrisar".
– Vi vill lyfta matfrågan i länet generellt och inte minst med temat närodlat och närproducerat. Vi har tidigare besökt bland annat Axelssons i Aby och nu är vi här. Kalmar län är ett matlän och vi bidrar till hela Sveriges livsmedel. Vi är framför allt stora på mjölk, ägg och nöt. En del av förädlingen av våra produkter sker inte här, vilket bidrar till att pengarna inte stannar i länet. Vi vill hjälpa företag som vill fortsätta utvecklas. Därför är vi ute på en matresa. Sverige behöver öka självförsörjningsgraden, säger Karin Helmersson (C).
Hon säger att 98 procent av regionens inköpta kött är svenskt.
– De två procenten som inte är det är lufttorkad skinka och någon lammdetalj. Vi vill gärna att ännu mer ska vara närproducerat. Sedan är det alltid en definition vad som är närproducerat, men här i regionen innebär det Småland, Blekinge eller Östergötland. Kalmar län är ett väldigt avlångt län. Det här är frågor man får bevaka noga. Tidigare har ekologiskt varit i första hand och inte närproducerat. I det läget kunde det lika gärna bli en ekologisk ost från Holland som en från Kalmar. Där har ändringen till närproducerat skett, men man måste hålla koll på varje detalj.
Tråkigt med dragkamp
Karin Helmersson tycker att det är tråkigt att det blivit en viss form av dragkamp mellan det närproducerade och det ekologiska.
– Det är synd. Det skulle inte behöva vara det. Många är det närproducerade det absolut bästa, men samtidigt vill vi ha de ekologiska bananerna, eftersom vi inte kan odla det här.
Håkan Jonsson, som drivit sin verksamhet sedan slutet av 80-talet, har ett tiotal anställda och ser kostnadsläget som den stora utmaningen. Han ska utfordra 2 000 grisar om året och bara det innebär en ökad kostnad på 1,5 miljoner kronor.
– Helt klart är det kostnadsläget. Det är stor skillnad på fodret. Även dieseln och elen påverkar. Innan vi var ifatt med att höja priserna hade jag utnyttjat all checkredit, stoppat alla amorteringar och så vidare. Det är inte lika illa för grisproducenter på slätten eftersom de är självförsörjande på spannmål. Kostnadsökningarna kommer senare för dem, säger han.
Fläskköttet som produceras från gården i Brantestad levereras bland annat till flera kommuner, lokala butiker och stora företag som Astrid Lindgrens Värld. I våras upphörde man med smågrisproduktionen
– Budgeten är att vi slaktar 40 till 50 grisar i veckan, men det är först måndag kväll vi vet om vi har en gris eller inte såld. I övrigt handlar det bara om styckdetaljer.
En förenkling av upphandlingsreglerna är ett medskick Håkan Jonsson har till politikerna.
– Första gången jag kom in i Vimmerby och Västervik var det i princip öppet mål för mig. Tre år senare tappade jag allt till ett företag i Norrköping, trots att det skulle vara närproducerat.
Nya produkter
Samtidigt som det finns en del orosmoln har han också flera nya produkter på gång.
– Vi håller på lite grann med lufttorkat och kallrökt. Det är jättespännande. Vi har tagit fram isterband som går till ALV och hemförsäljning. Den ska jag vara med på chark-SM med i höst, så det blir roligt.
Att producera mer fläsk ser han inte som möjligt i nuläget.
– Jag är i taket på 2 000 årsgrisar. Byn är inte större än så. Jag hade behövt mer mark, men samtidigt går det upp och ned med avsättningen. Man skulle behöva veta att det var mer tryggt över tid.