Stor och bred oro över ekonomin – tror på tuff framtid

Efter flera år med en mycket god ekonomi väcktes många invånare och politiker upp ur drömmen med ett kraftigt ryck förra veckan. Det första delårsbokslutet pekade mot ett underskott på svindlande 81 miljoner kronor i år, vilket vi refererade detaljerat i den här artikeln.

En snyting så god som någon.

När delårsbokslutet klubbades i fullmäktigt i måndags var det många som ville uttrycka sin oro.

Den tillförordnade ekonomichefen Roger Sjögren gick igenom läget och konstaterade torrt:

– Det är ett ganska prekärt läge och det ser tuffare ut än ni är vana vid i Hultsfred vad jag förstått det. Vi har stora reserver, men de äts upp ganska fort vid så stora underskott. Det gäller att få det här i balans.

”Mer pengar än vi är vana vid”

Kommunens överste, Lars Rosander (C), har lotsat verksamheten genom både flyktingkris och pandemi – men nu kommer hans politiska hantverk sättas på prov. 80 miljoner hittar man inte i brådrasket i den kommunala portmonnän.

– Det är minst sagt lite högre siffror än vi är vana vid. Man brukar ta höjd vid det första delårsbokslutet, men det här är mer pengar än vi är vana vid. Naturligtvis blir vi oroliga över detta. Vi hade en genomgång av de här siffrorna i KSAU senast och vilka åtgärder som man arbetar med. Vi tar det här på allvar och det känns bra. Jag är förvissad om att man kommer arbeta så mycket man kan för att eliminera underskotten, sa Lars Rosander.

Birger Karlsson (SD) undrade hur underskottet ska täckas upp.

– Om jag förstår det rätt så är det 80 miljoner som ska betalas, varifrån kommer dem? Du sa att det fanns bra reserver, handlar det om bokslutsdispositioner och integrationspengar eller har vi Joakim von Anka-pengar som vi kan hoppa i?

Svaret är att det kommer ske genom upplåning. I balansräkningen finns det möjlighet att plocka ut medel från resultatutjämningsreserven och det har Hultsfred redan budgeterat med – men inte med några 80 miljoner utan cirka 34. Orsaken till den dystra prognosen är främst stora underskott i socialnämnden och i barn- och utbildningsnämnden.

Partikamraten Göran Gustafsson ville se krafttag.

– 80 miljoner är ganska mycket på sista raden. Det är dags att man drar åt svångremmen ett hack och drar in på de saker som inte tillhör kärnverksamheten. 

”Nu slår det till”

Majoritetspolitikern Åke Nilsson (KD) uttryckte också sin oro.

– Läget är allvarligt. Första prognosen på året brukar se bekymmersam ut, men har vi hela bilden framför oss är det att de stora nämnderna inte lyckats med de besparingar vi ålade dem det här året. En del saker kommer få effekter längre fram, men det har skenat iväg och vi har all anledning att analysera de här siffrorna ytterligare. I budgeten har vi lagt ytterligare besparingar på BUN och SOC nästa år och det gör att det här läget är det allvarligaste som vi någonsin haft. Vi har levt gott ett bra tag, men nu slår det till.

Socialnämndens vice ordförande Jonny Bengtsson (S) menade att nämnden gör vad den kan:

– Det är problematiskt, men det här är inget rent socialnämndsproblem, det är ett kommunproblem. Mycket av de här pengarna är placeringar av ungdomar. Många är från 0-6 månader på grund av att föräldraskapet brister. Pengarna går till de som behöver hjälp mest. Sista maj hade vi förbättrat vårt underskott med två miljoner, vi jobbar ständigt och jämt med de här besparingarna, vi försöker på alla sätt. 

S hoppas på stöd från regeringen

Jimmy Loord (KD) krävde att kommunstyrelsen skulle få återkommande rapportering och det bifölls av ledamöterna.

Relativt nya oppositionsrådet Alexandra Svensson (S) har inte kommit in till ett dukat bord.

– Det har varit en väldigt tuff första budgetprocess att delta i. Många har fått sig en kraftig tankeställare, vi hoppas innerligt att det kan komma stöd från regeringen eller att vi kan hitta den här skattkistan, sa hon.

Även partikollegan Mattias Wärnsberg hoppades på ökade statsbidrag.
– Under de år jag varit engagerad har jag aldrig sett de här underskotten och det tål att jobbas med. Vi i BUN jobbar också hela tiden med besparingar, men det är inte enkelt när vi har lagstadgad verksamhet. Vårt land har inte varit så rikt som nu, men våra inkomster är snett fördelade. Det skulle vara enkelt för regeringen att tillföra mer statsbidrag. Göran, du säger att vi ska dra in svångremmen… Vad ska vi dra in på? Vad är inte kärnverksamhet? Kom gärna med konkreta förslag. 

”Vi har en del att göra”

Åke Nilsson poängterade att det inte går att förlita sig på statsbidrag.

– Det vore tacknämligt, men vi har ansvar för vår verksamhet och vi har en del att göra. Som jag ser det är bakgrunden att vi tog emot väldigt många personer till vår kommun. Vi tillhörde en av de kommuner som hade förutsättningar att ta emot många, verksamheterna gasade och anställde folk, vi körde på så mycket vi kunde. Det är smärtsamt och svårt att gasa på det sättet, men ännu svårare att gå tillbaka till ett normalläge. Det är knepigt. Elevantalet i skolan och förskolan minskar ganska kraftigt nu, men det är spritt på olika klasser och årskurser, då är det inte så lätt att ta bort en lärare. Det jobbet måste vi göra nu och det löser vi inte med statsbidrag.

Lars Rosander avslutade med ett trist besked.

– Vi kommer behöva fortsätta med besparingar och neddragningar 2026, det är helt klart.