Krisen för lantbrukarna slår hårt lokalt: "I början på något som kan bli läskigt"

Den senaste tidens regnande hjälper förstås föga åtminstone så här långt. Den långvariga extremhettan och torkan har engagerat alla i krisen för lantbrukarna. 

Centerpartiet har föreslagit att mer kött ska användas inom det offentliga – och vill att de stöd som Jordbruksverket ligger efter med betalas ut omgående. Det berättade man om på en pressträff med mjölkbonden Ellinor Nilsson hos Kristina Lindelöf på Ingebo Hagar.

– Var tredje måltid som äts i det här landet är offentligt serverad. Det handlar om fängelse, vårdboenden, skolor och insitutioner. Det är tre miljoner måltider om dagen som är offentligt upphandlade. En centerpartistisk hållning är att vi självklart inte ska servera mat som produceras på annat sätt än vad vi ställer krav på i Sverige. Kommuner eller staten ska inte prispressa och köpa antibiotiskastint kött, säger riksdagsledamoten Anders Åkesson (C).

I vintras, när sommarens torka fortfarande var okänd, gjorde C en undersökning bland länsborna, som visade att flera kan tänka sig att betala mer för maten om de vet att det är svenskt och närproducerat. Nu vill man också se mer svenskt kött i de offentliga köken.

– Regeringens satsningar har inte varit tillräckliga. Det akuta är att köpa mer svenskt kött, så vi slipper göra kadaver av bra kött. Det offentliga kan köpa mer och sedan kanske man måste titta på mer ovanliga slaktlösningar. Det kanske finns en större slaktkapacitet än man tror på olika ställen? Torkan gör att vi badar i kött nu, men att det nästa år kan vara brist. Vi behöver göra saker både på lång och kort sikt, säger riksdagskandidaten Ingela Nilsson Nachtweij (C).

"Hyllorna gapar inte tomma"

En stor skillnad nu mot kriserna på 1860- och 1960-talet är att logistiken fungerar bättre, säger Anders Åkesson. 

– Priset går upp, men hyllorna gapar inte tomma. Många är nog nära de som lidit av torkan, men för en stor mängd människor har det här nog bara varit en underbar sommar där störningsmomentet varit att man inte får grilla. På längre sikt kommer det märkas för dem också.

Det är också stor risk för att många lantbrukare kan hamna i likviditetsproblem. Det ser lantbrukaren Ellinor Nilsson, som driver Flaka Mjölk tillsammans med sin man med 300 mjölkkor, som ett orosmoment. 

– Första skörden såg bra ut, men var ändå bara två tredjedelar av skörden. Då hoppades vi på en bra andraskörd, men andraskörden blev en tredjedel av en normal andraskörd. Därför kan vi konstatera att vi inte ens har en full förstaskörd. Nu hoppas vi på en bra tredjeskörd, men det ser svårt ut. Blir det ingen tredjeskörd har vi för lite foder och för mycket djur. Många börjar inse att man behöver slakta djur, säger hon.

Finns inget foder

I och med att problemet inte är begränsat till ett visst område i landet finns heller inget foder att köpa. 

– Det spelar ingen roll om man har pengar – det finns inget foder att köpa. Nästa problem är att slakterierna inte blir av med köttet, så slaktköerna blir långa. Kan man inte fodra sina djur, så finns det ingen mat till dem och då måste nödslakta. I stället för en intäkt på 10 000 kronor blir det en förlust på 2 000 kronor. Samtidigt som det är friska djur som inte används. Det blir så många konsekvenser av det, fortsätter hon.

Hur oroliga är ni?

– Nu börjar man bli orolig. Jag tror att många skjuter problemen framför sig, man orkar inte tänka i banorna kring vad som kan hända sedan. Det här kan skapa stora likviditetsproblem och det som framför allt behöver ske är att man får ut stöden i tid. Det finns stöd för 2015, 2016 och 2017 som inte är utbetalade. Det handlar om 50 miljoner kronor i Kalmar län bara.

Samtidigt är de oroliga, även om pengarna skulle komma, över att köpa in foder från utlandet.

– Med tanke på smittor och ogräs känns det inte tryggt. Det kan handla om exempelvis svinpest, som inte finns här längre, så vågar man importera? Och hur kommer man i kontakt med en seriös aktör? Det är en svår situation. 

"Kan ha mer nötkött i skolan"

Anders Åkesson (C) är också oroad över hur extremt mycket foder som skulle behöva transporteras på vägarna.

– En lastbil med släp räcker i två dagar för en med 300 mjölkkor. Det skulle innebära ett gigantiskt transportarbete, som ska flytta ut på vägarna. I vinter kommer vi få möta en massa foderbilar. Många inser nog inte hur illa det är och hur många som kommer må väldigt dåligt. Vi är bara i början på något som kan bli riktigt läskigt, säger han.

Han menar att Landstinget i Kalmar län gör så gott man kan, men att problemet med utbetalningarna stavas Jordbruksverket. 

– Jordbruksverket sitter i system som inte lirar ihop och där måste landsbygdsministern vrida om armen på de ansvariga. 

Nilsson Nachtweij vill också att man ser över fryskapaciteten i och med de långa väntetiderna på slakterierna.

Har ni några förslag för lättnader för att starta slakterier?

– Vi har haft flera sådana motioner. Tidigare hade små slakterier samma regelverk som KLS Ugglarps i Kalmar, men mycket har tagits bort. Samtidigt får det aldrig upplevas som en dålig produkt, det är livsmedel det handlar om.

Ett annat förslag från partiet är att byta menyer för att möjliggöra för mer kött på menyn i de offentliga verksamheterna om det behövs.

– Inget ska köpas utifrån som kan köpas i länet eller regionen, vi kan ha mer nötkött på menyn i skolan. Mycket på restauranger är inte svenskt och där finns mycket att göra. Vi kommer driva de här frågorna konkret varje dag, för det är bråttom, säger Karin Helmersson (C).