Regionråden Lena Granath (V), Angelica Katsanidou (S) och Karin Helmersson (C) har presenterat SCV-majoritetens sista budget och regionplan för denna mandatperiod.
Foto: Tess Hartikka
De senaste åren har inneburit en del ekonomiska utmaningar för Region Kalmar län.
– Vi kan säga att vi har en stabil ekonomi i grunden, men det har varit några tuffa ekonomiska år nu, säger Angelica Katsanidou (S).
Hon berättar att minskade statsbidrag och ett tufft skatteunderlag har påverkat regionens ekonomi negativt.
– Skatteunderlaget ser oerhört dystert ut när vi ser på årets plan och framåt. Jag har aldrig sett ett så stort tapp under min tid som politiskt engagerad. Det handlar om den demografiska utvecklingen. Vi blir färre, föder färre barn och blir allt äldre.
Trots dessa ekonomiska utmaningar har regionen levererat goda resultat i flera mätningar. Enligt undersökningar har Kalmar län Sveriges nöjdaste patienter och senast förra veckan tilldelades regionen titeln Sveriges bästa sjukhusmat.
– Det kan tyckas som en liten sak, men för patienter som ofta är inlagda på sjukhus är det en stor grej.
Fokusområden för den nya regionplanen
Majoriteten har pekat ut sex nyckelområden för de kommande åren:
- Ekonomin
- Tillgängligheten
- Medarbetarna
- Den nära vården
- Den gröna omställningen
- Att hela länet ska utvecklas
Regionen förväntar sig ett överskott på 352 miljoner kronor under 2025 och ett budgeterat överskott på 332 miljoner 2026, vilket ger möjlighet att återställa de medel som tidigare använts och samtidigt spara pengar till framtiden.
– Trots att vi har haft underskott tidigare och nu kan återställa det med 2025 års budget, finns det en rad investeringar framåt som gör att vi behöver bygga upp en buffert.
– De senaste åren har vi behövt ta pengar från vår buffert när det har varit så tufft ekonomiskt. Så nu behöver vi fylla på i ladan, så man är förberedd kommande år ifall det blir tufft igen, säger Karin Helmersson (C).
Kommande investeringar
Budgeten för 2026 uppgår till 11 miljarder kronor, med ett överskottsmål på 2 procent.
– Vi lägger en budget som inte innehåller några flådiga vallöften. Det är inte en valfläskbudget. Det handlar om stabilitet, förutsättningar att kunna stå emot tuffare tider och säkerställa investeringar och driftkostnader framöver.
Nedan kommer några exempel på det som regionen satsar på de kommande åren.
I budgeten för 2026 har regionen planerat investeringar på nära 1,3 miljarder kronor för fastigheter. För Västerviks del innebär detta en satsning på kvinnokliniken på drygt 300 miljoner kronor som rullar igång under våren. Dessutom är flera hälsocentraler i olika kommuner på väg att rustas upp eller byggas nya.
– Trots att vi har goda ekonomiska resultat på nationell nivå, finns det fortfarande områden som kräver särskilda insatser, till exempel väntetider till operation. Vi gör nu särskilda insatser för att öka tillgängligheten vad gäller operationer, säger Lena Granath.
– Vi planerar en gemensam operationsplanering mellan alla tre sjukhusen i länet för att bättre nyttja den kapacitet vi har, säger Angelica Katsanidou (S).
Förbättringar inom cancervård och psykiatri
Flera initiativ för att förbättra tillgängligheten i cancervården och barn- och ungdomspsykiatrin är också på gång. Bland annat kommer en ny PET-CT-maskin att tas i drift i Kalmar 2026, och MR-kapacitetsförstärkning planeras för Västervik 2027. Det är också planerat att korta väntetiden på 1177.
– Vi satsar också tre miljoner kronor på förstalinjens gynekologi, så att primärvården blir första ingång för kvinnor och flickor som inte behöver specialistvård eller operation. Det ska leda till större tillgänglighet på kvinnoklinikerna, säger Lena Granath.
Den gröna omställningen och länsutveckling
Regionen sätter också en starkt fokus på hållbar utveckling och miljöomställning. Satsningar som energieffektivisering, gröna investeringar, och ökad återanvändning av material är några av de åtgärder som tas för att nå målet om en fossilbränslefri region.
För att främja tillväxt och stärka länets ekonomi planeras bland annat en ökad satsning på företagsstöd och regional transportinfrastruktur.
Folkhögskolorna i länet ska nu fokusera mer på ett antal bristyrken, och rikta fokus mot unga som varken arbetar eller studerar.
– Det är 2700 ungdomar som är utanför systemet. Det är en grupp i länet som inte alltid syns i statistiken, om de inte är inskrivna på Arbetsförmedlingen. De här behöver vi kunna nå med särskilda insatser. Folkhögskolorna kommer att söka projektmedel för att kunna jobba med den här målgruppen. Det kan handla om att man behöver komplettera betyg, men det kan också vara att man passar dem till de utbildningarna för bristyrken som vi kommer satsa på, säger Karin Helmersson (C).