Vid en presskonferens på fredagen presenterades Hultsfreds kommuns budget för 2026. Budgeten togs i kommunstyrelsen i onsdags och ska nu klubbas igenom av kommunfullmäktige den 3 november.
Och det är sannerligen inga sötesbrödsdagar som väntar kommunen, och man kliver in i 2026 med det innevarande tuffa året i ryggen.
Den senaste prognosen för 2025 års resultat pekar på ett minus på 10,2 miljoner kronor. Detta ska jämföras med ett budgeterat plusresultat på 15,7 miljoner kronor.
I budgeten för överskottet på 15,7 miljoner ligger dessutom 28 miljoner kronor från reserverna (välfärdsmiljarderna) med, men trots det beräknas man alltså missa budgeten med närmare 26 miljoner kronor.
Delårsbokslutet rapporterade vi om för ett par veckor sedan när den hade dragits i kommunstyrelsens arbetsutskott. Den artikeln kan du läsa här.
”Vi har utmaningar”
Även framledes ser det ut att bli tuffa tider för Hultsfreds kommun. Kostnadsökningar och en minskande befolkning är två faktorer som gör att det kommer bli svårt att få plus och minus att väga jämnt.
– Absolut har vi utmaningar. Vi lever i en kommun med viss utflyttning så det är klart att vi har utmaningar att ta hänsyn till i vår ekonomi. Där får vi jobba ordentligt, säger kommunstyrelsens nytillträdde ordförande Mikael Karlsson (C).
2026 års resultat budgeteras till plusminusnoll, precis som i ramen som var uppe i våras. För att nå detta nollresultat har man varit tvungen att ta ytterligare 4,5 miljoner kronor från välfärdsmiljarderna. Planen för 2027 är minus 19,3 miljoner och för 2028 minus 22,6 miljoner.
Kostnadsökning med 37 miljoner kronor
Kommunens nettokostnader förväntas nästa år stiga med 37 miljoner kronor, från 1 113 miljoner kronor i år till 1 150 miljoner kronor 2026.
– Det handlar till största delen om potten för löneökningar, och då är det avsatt 3,5 procent inför budget 2026. Men vi har även de här demografiförändringarna samt pris- och volymuppräkningar som ingår i den förändringen, berättar Charlotta Hägg, ekonomichef vid Hultsfreds kommun, som höll i fredagens budgetpresentation.
Antagandet avseende kommunens invånarantal är på minus 110 personer för 2026, vilket ungefär är detsamma som de fem senaste årens snitt.
– Befolkningsutvecklingen är en siffra som påverkar oss mycket. Vi vet att om det är en förändring på 100 personer så innebär det cirka sju miljoner kronor för oss direkt, säger Charlotta Hägg.
Påverkar också budgeten
Utifrån den så kallade ”kundmodellen” i den demografimodell som man har tagit fram, innebär den vikande befolkningssiffran att barn- och utbildningsnämndens budget påverkas negativt med drygt 6,2 miljoner kronor. Helt enkelt eftersom deras "kundunderlag” (barn och ungdomar) minskar.
– För kostenheten blir det en minskning på drygt en halv miljon kronor, medan det för socialnämnden blir en ökning på drygt 1,6 miljoner. Orsaken till det sistnämnda är att antalet äldre ökar, där det framför allt är 80-plussarna som sticker ut, och där får man också en högre peng per äldre, berättar Charlotta Hägg.
Sänkt investeringsbudget
Investeringar i 2026 års budget landar på 107 miljoner kronor (beräknas bli cirka 112,8 miljoner i år), där fastighetsförvaltningen (31,3 miljoner) och gata/park (36,5 miljoner) tillsammans står för närmare två tredjedelar av hela budgeten.
Av dessa 107 miljoner är 80 miljoner skattefinansierade och 27 miljoner taxefinansierade investeringar.
– Här kan man säga att det var ett jobb som gjordes av budgetberedningen med att se över investeringsbudgeten. I budgetramen var den över 140 miljoner kronor, så där har man justerat den till budget 2026, säger Charlotta Hägg.
Planen för 2027 ligger på 155 miljoner, medan man de tre därpå kommande åren räknar med investeringar på 124 miljoner, 114 miljoner respektive 81 miljoner kronor.
Tiodubblade räntekostnader
Överlag var politikerna som närvarade vid pressträffen, kommunstyrelsens ordförande Mikael Karlsson (C), 1:e vice ordförande Folke Pleijert (KD), 2:e vice ordförande Alexandra Svensson (S) och Birger Karlsson (SD), överens om att kommunens investeringstakt nu måste gå på lågväxel.
– Det har ju funnits en viss kultur här att man stryker sällan en tänkt investering, utan den flyttas fram år från år, och det här kommer göra att det kommer ju inte bli så mycket – förmodligen och med största sannolikhet som det ser ut i den här trappan, säger Folke Pleijert, och syftar på det som visades i Häggs presentation.
Birger Karlsson menar att det är skönt att investeringarna glider lite i tiden.
– Nu gör vi färre och lägre investeringar, och det måste vi göra för att komma i fas här – skjuta på en del och kanske stryka på en del också, för vi kan inte heller hålla på att betala så mycket i räntor som vi gör i dag, säger han.
– Om man tittar på räntekostnaderna på de lån vi har så nästan tiodubblats de från 2019 till 2024, och de kommer att öka ytterligare, så år 2028 kommer vi komma upp i storleksordningen 28 miljoner bara i räntor. Det skulle ha bromsats mycket tidigare, men nu är vi där vi är och då gör vi så bra som det går tillsammans. Samtidigt har vi investeringar som vi måste göra för att uppfylla kraven, så det är ingen lätt situation, menar Birger Karlsson.
"Saker som vi har behövt göra"
Alexandra Svensson betonade att man de senaste åren har gjort många nödvändiga investeringar, som har gett mycket tillbaka.
– Absolut att vi sitter med lån och räntor, men det är ju också många investeringar gjorda. Vi har Vena förskola, Växthuset i Hultsfred, Målilla skola och vi har äldreboenden på i stort sett alla orter som är renoverade. Det här är saker som vi har behövt göra för våra invånare, men också för vår personals arbetsmiljö.
– Om man ser på vårt ekonomiska läge så handlar det också om de minskade statsbidragen där vi inte får en lika hög summa som tidigare – det slår också väldigt hårt. Det är pengar som vi är vana att ha och har räknat med, men sedan blir det mindre och mindre. Statsbidragen är inte i den formen vi önskat och också behövt.
Välkommet tillskott
Och det är inte bara Alexandra Svensson av de lokala politikerna som väntar på regeringens förslag till nytt utjämningssystem.
– Det har förhalats snart i ett och ett halvt år. I sin ursprungliga form skulle det ha betytt 35 miljoner extra för Hultsfreds kommun per år. Nu kommer det ju inte bli så mycket eftersom de rikare kommunerna skjuter det framför sig och har mycket synpunkter på det, men vi hoppas på att det kan bli klart under våren och då bli ju det ett tillskott. Vi sitter ju i den sitsen att vi är längst upp på skalan när det gäller de som behöver ta del av de här utjämningspengarna, säger Folke Pleijert.
Kommunalrådet Mikael Karlsson sammanfattar:
– Samtidigt är det ju så att under tiden måste vi ta vårt ansvar och göra det bästa av situationen, så vi får fortsätta att jobba utifrån det vi har och utifrån det Charlotta har presenterat. Det är det vi har att förhålla oss till just nu.