Moderaternas gruppledare Johan Svensson vill stärka skolan med nära 21 miljoner kronor.
Foto: Lotta Madestam
Moderaterna var ett av partierna som fattade beslut om en rekordstor neddragning inom skolsektorn i Hultsfred förra året. Nu tycker man att botten har nåtts. Inför dagens budgetbeslut trycker partiet på för sitt förslag om att tillföra 20,8 miljoner till barn- och utbildningsnämnden.
Satsningen ska finansieras av besparingar inom andra områden som inte rör välfärden.
”Förslaget läggs mot bakgrund av personalminskningar, ökade kostnader och ett växande underhållsbehov i skolor och förskolor. Pengarna ska frigöras genom besparingar i kommunens övriga verksamheter, utan att belasta skola, vård och omsorg”, skriver partiet.
Ser flera olika behov i verksamheterna
I år har hela 55 tjänster försvunnit inom barn- och utbildningsförvaltningen. M ser risk för att ytterligare 20 behöver plockas bort om det lagda förslaget får ligga orört.
”Samtidigt står Barn- och utbildningsnämnden inför minskade anslag och ökade kostnader på sammanlagt 15,8 miljoner kronor. Av dessa är 10 miljoner kopplade till demografimodellen, 4,2 miljoner till förändringar i lärarnas planeringstid och 1,6 miljoner till tidigare finansiering av extra intag på ATC. Därutöver bedöms 5 miljoner kronor behövas för eftersatt underhåll av skol- och förskolegårdar”, skriver Moderaterna.
De 20,8 miljonerna är tänkta att täcka dessa behov.
"Skolan tillhör kommunens kärnverksamheter och måste prioriteras. Vi vill ha en skola med hög kvalitet där personalen känner att de räcker till och där varje barn får goda förutsättningar att lyckas."
Pengarna ska omförhandlas
Partiet vill se en bredare genomlysning av kommunens kostnader och att andra verksamheter också drabbas av besparingar.
"Moderaternas tilläggsyrkande, som lades fram i kommunstyrelsen redan den 27 oktober, innebär inte att partiet vill riva upp budgetarbetet. Det handlar om att omprioritera kommunens resurser för att stärka en av dess viktigaste kärnverksamheter. Vi menar också att kommunen måste utgå från de ekonomiska förutsättningar som faktiskt är kända, snarare än att förlita sig på förhoppningar om framtida statsbidrag".