Vårterminens 15 första skoldagar kastade eleverna på gymnasiet, där även Albäcksskolan äter, 226,2 kilo mat. Varje kilo kostar 36 kronor, så 8 143 kronor har gått rakt i soporna i form av tallrikssvinn, det vill säga den mat eleverna kastar.
Det här är ändå något bättre än tidigare, för gymnasiet har jobbat hårt med att minska matsvinnet i ungefär två år.
– Vår sammanställning visar att under 2022 kastades 26,82 gram per ätande och dag, 2023 låg det på 23,76 gram. Vi vill så klart att det ska minska ännu mer, säger Fanny Lampert, köksansvarig.
Väger maten öppet
Sedan vårterminen har man tagit arbetet ett steg längre, genom att ställa vågen synlig. Plastbaljan med matrester fylls på efterhand som eleverna lämnar matsalen.
– Nu kan eleverna se hur mycket som kastas och hur mängden ökar hela tiden, säger Fanny Lampert och läser av vågen för stunden, drygt nio kilo så här långt.
Vad har ni fått för reaktioner på det?
– Effekten första dagarna var ”oj” och ”shit”. Eleverna pratade om det när de gick ut, det har de aldrig gjort tidigare. Men det är klart, de har ju heller aldrig sett mängden tidigare, säger Fanny Lampert och fortsätter:
– Sedan tycker en del att det är äckligt, andra att det är bra. Det ger ju en tydligare bild.
Samarbeta för att lyckas bättre
Nu jobbar gymnasiet fram en plan genom att ta bilder på den kastade maten varje dag och notera vikten.
– Vi måste köra på ett tag till, men framåt månadsskiftet februari-mars är tanken att vi ska få ut det här till elever och lärare för att se hur vi kan samverka för att få ner mängden. Det här måste börja i klassrummen.
Vad är ditt mål?
– Det bästa vore om inget kastades förstås. Eller i alla fall halva fiskar istället för hela, att det var en halv hink istället för hel. Det är jättesorligt att se. Ett annat mål är att jämföra med andra gymnasieskolor, för att se hur vi ligger till. Det här har gett oss en liten nystart, säger Fanny Lampert.
”Äter med ögat”
Kocken Helen Thunberg tycker också det är sorligt att se hur mycket mat som kastas.
– Vi i köket är jätteduktiga, vi väger maten och tar bara fram så mycket vi behöver ha och lagar på resterna. Det är våra elever som är jätteslarviga och kastar mycket mat, säger hon.
När Dagens Hultsfred besöker matsalen serveras fisk med kall sås. Det är en av favoriträtterna.
– Tvärt om mot vad man kan tro kastas det vanligtvis mer mat en sådan dag, säger Helen Thunberg. Ögat är hungrigare än magen.
Dagen innan var det kycklinggryta med ris, då kastades 22 kilo mat.
– Det är jättetråkigt att se, klart att man tänker på hur många människor det hade kunnat mätta, säger ekonomibiträdet Arta Bardhoshi.
”Jag är rätt kräsen”
Anton Bergström, 9A, tycker fisken är en av de bästa rätterna, grytorna gillar han inte.
– Jag är inte så förtjust i maten, jag är rätt kräsen, så jag slänger ofta mat, kanske tre gånger i veckan, säger han.
Har den synliga vågen bidragit till att du slänger mindre mat?
– Nej, det är nog samma som tidigare, trots att jag jobbar på att ta lite och gå en gång till om jag gillar det, erkänner han.
Alexander Åberg på Fordon-transport säger själv att han är väldigt duktig.
– Jag tar inte till mig mer än jag äter upp. Det händer att jag kastar någon gång, när det inte motsvarar förväntningarna, när det är äckligt, säger han.
Anpassar storleken
Klasskamraterna Ellen Frank, Hultsfred, och Miona Rajacic, Virserum, säger sig anpassa matportionerna bra.
– Jag brukar inte slänga mat, utan är det något jag inte gillar tar jag små portioner, är det gott tar jag om, säger Miona Rajacic.
– Jag tar ofta så mycket jag kommer äta upp, så jag anpassar storleken efter om det ser gott ut eller inte. Men det kanske händer att jag slänger lite någon gång i veckan, säger Ellen Frank.
Kommer vågen hjälpa till att minska matsvinnet tror ni?
– Man ser det ju mer, hur mycket mat som slängs, men jag tror inte folk riktigt inser ändå. Det är ju två skolor som äter, ibland är det lite mat, ibland jättemycket.
Har ni någon egen idé på hur matsvinnet kan minskas?
– Nej. När man får ta så mycket mat man vill öser folk bara på.