De vita papptallrikarna med nominerade titlar på, som hängs runt halsen, har kritiserats de senaste åren. ”Skolsanktionerad mobbning”, sa en högstadielärare i veckan till Aftonbladet.
Det var först något som blev en tradition i samband med studenten, men kröp snart ner i åldrarna till i vart fall niondeklassarna. På sina håll även årskurs sex.
Nu väljer allt fler rektorer att sätta ner foten och förbjuda ”Klassens”, mot bakgrund av att titlarna som skrivs inte alltid är snälla, utan kan leda till kränkningar och utfrysningar.
Förbjöds i Oskarshamn i år
Till den här studenten valde exempelvis Oscarsgymnasiet i Oskarshamn att förbjuda studenttraditionen och efter flera år av kritik har nu Lidköpings grundskolor tagit ett gemensamt buslutet att inte tillåta de så kallade klassens-tallrikarna
Det är inte aktuellt på vare sig Albäcksskolan eller Hultsfreds gymnasium – men på olika sätt säkerställs att texterna inte är nedsättande eller kränkande.
”De kontrolleras och godkänns av skolpersonal några dagar innan utdelning, denna kontroll har vi även haft tidigare år”, uppger Albäcksskolans rektor Karolina Karlsson i ett svar på mail.
”Lite trygghet är det faktiskt”
Niondeklassarna Selma Engqvist, Nora Karlsson, Noah Didriksson och Lisa Nilsson har bara dagar kvar till de får en tallrik med ”Klassens” runt sin hals.
– Det känns bra att texterna gås igen, säger Lisa Nilsson.
– Ja, lite trygghet är det faktiskt, tillägger Selma Engqvist.
– Det är lite tråkigt också, vi i klassen vet vad som går att skämta om och inte. Vi känner varandra så pass bra, så vi skulle inte skriva något som gör någon ledsen, säger Nora Karlsson som tycker det är ett fint avslut.
Noah Didriksson ansluter till diskussionen och håller med.
– Det är en viktig del av avslutningen, man får ett minne för livet, säger han.
"Bra dialog med eleverna"
Mikael Pettersson är rektor på Hultsfreds gymnasium. Han tycker inte att det varit en stor fråga där.
– Klart att vi har noterat att det pratas om på andra större skolor, men vi upplever att vi har bra koll och framför allt en bra dialog med eleverna. Det är också ett lärtillfälle där vi får prata med dem om vad som är okej och inte, och varför. Själva syftet är ju att det ska vara till glädje för eleverna.
Hur känns det att ha tagit ställning till att fortsätta tillåta ”Klassen” när andra skolor förbjuder det?
– Som sagt, det är ingen större fråga för oss. Inte nu, men så kan man inte garantera att det fortsätter som nu. Men vi hoppas ju det, att vi kan använda det som en fin tradition och vi arbetar med värdegrund hela tiden. Det här blir ytterligare ett tillfälle att göra det.
Har ni upplevt att elever fått titlar som de inte mått bra om?
– Inte vad vi fått till oss. Sedan finns det ju en risk att alla inte vill vara delaktiga, det kan ju bli ett grupptryck. Men det vill vi också komma åt, vi vill att de jobbar mot grupptrycket och vågar vara sig själva och stå för sina åsikter.
Tar hjälp av kompisarna
De flesta klasser har valt att behålla traditionen, som Mikael Pettersson understryker är ett elevinitiativ. Exempelvis EK23, som berättar om sitt sätt att jobba fram titlarna.
Stina Klavins är en av de som jobbat med titlarna, som ska vara snälla och inte såra någon. Så i den klassen har man läst upp texterna för många av sina lärare. Man har också bett närmaste kompisarna säga saker som de tycker ska finnas med och satt ihop rim utifrån det.
– Vi har försökt få med alla kompisars tankar så att man ska få en så personlig och rolig klassenstallrik som möjligt.
Hur går era tankar kring det som står på tallrikarna?
– Ingen har någon intuition att någon ska ta illa vid sig utan de närmsta kompisarna har också fått läsa igenom och tycka till för att ingen ska ta illa upp. Vi har även valt att inte ha med någonting som har med utseende att göra, utan mer roliga citat man sagt under lektioner eller roliga händelser som hänt under våra tre år tillsammans.
Vad skulle ni säga om skolan förbjöd ”Klassens”?
– Det skulle vara jättetråkigt om det togs bort, det är en tradition på champagnefrukosten, säger Stina Klavins.
– Men det är viktigt om man har traditionen, att man ska kunna känna sig trygg, säger Moa Svensson.