Caroline Axelsson tycker att personalminskningen är ett väldigt hårt slag mot lärarnas arbetsmiljö och elevernas resultat. "När man tar bort stödhjulen kan man bara hoppas att det går att cykla."
Foto: Privat
I rollen som ordförande i Sveriges lärare i Hultsfred gästade Caroline Axelsson Barn- och utbildningsnämndens möte i veckan, där hon fick besparingen presenterad för sig. När höstterminen inleds är det med ett 30-tal färre lärare.
– Det är en hiskelig siffra. Även om det är obehöriga och elevassistenter, så är det ett väldigt hårt slag mot lärarnas arbetsmiljö och elevernas resultat.
”Behovet snarare ökar”
Hon hade inte befarat att det skulle bli så många.
– Det låter väldigt oroväckande. När man tar bort stödhjulen kan man bara hoppas att det går att cykla. Det är ett farligt spel med våra ungas framtid.
Hon tycker snarare behovet av mer kringpersonal ökar.
– Vi har exempelvis elever som kommit från andra länder, som inte är vana vid skolgång och behöver stöd även i det sociala. För bara fyra år sedan sparade man ytterligare tio miljoner kronor. Då var det studievägledarna som kan olika språk och kan hjälpa eleverna framåt på det viset som skars bort. Det var ett hårt slag redan då.
Ser flera risker
Hon ser en risk att färre vuxna i skolan för med sig både att eleverna inte klarar målen, fasthållningar och bråk.
– Risken är att vi måste hantera elever som inte har samma möjligheter att klara skolan längre eftersom de inte har möjlighet att gå ifrån, det finns ingen vuxen som tar emot och de kan inte få hjälp med intensivträning. Utan man förväntar sig att alla ska passa i samma mall när man tar bort så här mycket personal.
Minskar bara i förskolan
Enligt barn- och utbildningschef Martin Snickars och nämndens ordförande Magnus Hultman (M) sker neddragningen utifrån att det är mycket färre barn nu och att det vore väldigt konstigt om man inte anpassade sig efter antalet.
– Det är inte vad jag fått veta från tjänstemän och politiken heller, säger Caroline Axelsson. Det gäller bara förskolan, på högstadiet och gymnasiet ser vi ingen minskning framåt.
Vad är din största farhåga?
– Alla i nämnden är medvetna om att kan man inte få hjälp tidigt är risken stor att man inte klarar skolan. Trösklarna är ganska höga till högstadiet och framför allt till gymnasiet. Så får man inte hjälp att införskaffa sig grunderna kommer man inte klara gymnasiet – då får man inget jobb och vi får utslagna samhällsmedborgare som lever i en risk att hamna i både kriminalitet och missbruk. Så vill ingen ha det. Det är dessutom ofta så att de som inte hänger med är de som startar bus. Då måste lärarna hantera det när det inte finns någon ytterligare person som kan hjälpa till. Då lär sig ingen något till slut.
Hur tror du att medlemmarna reagerar?
– Ja, det får vi se i augusti hur det slår mot verksamheterna. Jag tror det kommer bli mycket mer protester från förskolan. Jag har redan sett signaler på att man inte är nöjda med sina arbetsförhållande. Det är för många barn per personal. Man följer regeln 5,5 barn per pedagog. Men då är det oavsett barnets behov och ålder, så det finns redan orosmoln över förskolan som jag ser det. Så jag tror att de kommer protestera och be om mer resurser i höst.
– Grundskolan är också i behov av alla vuxna som finns där. Lindblomskolan är en gigantisk skola med jättestora behov och väldigt många åtgärdsprogram, så det kan bli tufft också för de lärarna som jobbar där.
Här kan du läsa: Höstterminen börjar med 30 färre lärare – "Sover inte dåligt om nätterna"