Rasistiska kommentarer, elever som kränker varandra, otrygghet och flera olika brister i undervisningen. Det är några av de punkter Skolinspektionen slår ner på och kräver ska åtgärdas.
Foto: Lotta Madestam
Efter en inspektion i höstas ställer Skolinspektionen hela 23 krav på kommunen efter att ha hittat brister i, som man skriver, flera centrala delar av verksamheten på grundskolan Albäcksskolan 2 i Hultsfred. I det här fallet omfattar det alla klasser som heter A, B och D samt ungefär hälften av personalen.
Beslutet är hela 47 sidor långt och bygger på intervjuer med både lärare och elever, rektor, representanter från elevhälsan och kommunen om hur situationen på skolan upplevs.
Kränkningar skapar otrygghet
En del av granskningen, och flera av kraven på åtgärder, gäller skolans förebyggande och åtgärdande arbete för att skapa trygghet, motverka kränkande behandling och skapa studiero. Att otryggheten skulle bero på de ord och kränkningar som elever får höra, exempelvis rasistiska kommentarer och könsord.
”Alla elever i intervjun instämmer i beskrivningen att detta förekommer ofta, att det sägs på skämt men att det även finns elever som tar illa upp. Elever i årskurs 9 beskriver att denna typ av nedsättande uttalanden om till exempel hudfärg, sexuell läggning och kön har förekommit i samma utsträckning under alla år de gått på skolan”, står det i beslutet.
”Ett hinder för tryggheten”
Några elever beskriver att lärarna oftast agerar medan andra elever uppger att lärarna inte gör någonting och vidare framgår att personal inte alltid agerar vid dessa händelser för att man ”då inte skulle hinna med så mycket annat”, skriver Skolinspektionen, som fått det bekräftat av lärarna att de dagligen hör det språkbruk som beskrivits av eleverna.
Och i intervju med elevhälsan framkommer att ”ett hinder för trygghet som identifierats är att det pågår mycket verbala kränkningar eleverna emellan och att det har blivit normaliserat”, fortsätter myndigheten som bedömer att kommunen brister i att säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet.
Vidtagit åtgärder
Utredningen visar dock också att vissa generella åtgärder har genomförts för att öka tryggheten på skolenheten, såsom heltidsmentorers och trygghetsteamets uppdrag, att mentorerna och eleverna arbetar tillsammans med att förbättra språkbruket samt att rektorn tagit kontakt med en organisation rörande en eventuellt kommande insats kopplad till detta.
”Skolinspektionen bedömer dock att avsaknaden av analys av orsakerna till de identifierade problemen, till exempel avseende bakomliggande normer och förhållningssätt, riskerar att medföra att de åtgärder som vidtagits inte får tillräcklig effekt”, skriver man.
Påverkar studieron negativt
Lärarna bekräftar också att eleverna har ett beteende som påverkar studieron negativt.
Att elever pratar rakt ut, kastar suddgummin, skriker, sjunger och kränker varandra under lektionerna. Men att det varierar och att det finns klasser där eleverna sällan har lektioner med studiero.
Skolinspektionen pekar också på brister när det kommer till att agera och anmäla kränkande behandling, att det inte alltid görs till rektor. Däremot kan det ske uppföljande samtal med elever för att stämma av hur det går mellan två elever som har sagt olämpliga saker till varandra. ”Men om eleverna tycker att det är okej görs ingen kränkningsanmälan av lärarna”, enligt beslutet.
”För att man då inte skulle hinna med så mycket annat”, enligt intervjun med elevhälsan.
Skyldiga att anmäla
Varpå Skolinspektionen påpekar att det finns en anmälningsskyldighet till rektorn, om en lärare eller annan personal får kännedom om att en elev utsatts för kränkande behandling i samband med verksamheten, enligt skollagen.
”Elevens vilja angående om en anmälan ska göras kan påverkas av faktorer som ålder, rådande hierarkier eller rädsla för den som utsatt eleven. Det kan också leda till att ett oacceptabelt språkbruk normaliseras.”
Enligt Skolinspektionens mening kan det därför inte vara upp till eleven att välja om en kränkningsanmälan ska göras.
Andra delar i beslutet
Skolinspektionen har också identifierat andra brister, som att undervisning bedrivs av flera lärare som saknar behörighet och legitimation, att eleverna inte har rätt undervisningstid i ämnena idrott och hälsa, matematik, språkval och musik.
Beslutet i korthet visar också att myndigheten ser brister när det kommer till extra studietid, studiehandledning på modersmålet, anmälan om frånvaro till huvudmannen, arbetet med särskilt stöd och av nationell statistik från vårterminen 2023 framgår att en stor andel av eleverna på Albäcksskolan 2 fick ett högre slutbetyg jämfört med provresultatet på de nationella proven i ämnena engelska och svenska.
Kommunen har fram till den 26 augusti på sig att åtgärda bristerna.
”Om Hultsfreds kommun inte följer detta föreläggande kan mer ingripande sanktioner komma att aktualiseras”, enligt beslutet.
Skolinspektionen avslutar ärendet i den del det avser fjärrundervisning, utredning gällande frånvaro och extra anpassning, där man inte konstaterar brister.