Ett besked om permittering på grund av arbetsbrist på Hjältevadshus ändrade allt. Torbjörn Ingvarsson från Ingatorp slängde in en ansökan till polishögskolan – och antogs.
– Den 7 januari 1981 steg jag in på polishögskolan i Stockholm. Det var tio månaders utbildning på den tiden, följt av två år på hemorten. Jag placerades i Vimmerby polisdistrikt, som det hette på den tiden. Jag har varit kvar här alla 44 år, mestadels i Hultsfred. Det har varit roliga och spännande år, berättar Torbjörn Ingvarsson, som aldrig haft en längtan efter att jobba i en storstad, utan föredragit det lilla och mer familjära, som han säger.
Negativt och positivt med jobbet
Åren talar sitt tydliga språk, han har trivts med sitt jobb som polis. Även om det förstås finns baksidor, som med allt.
– Relationsbråk, särskilt när det varit barn inblandat, tycker jag varit jobbigt och trafikolyckorna där ungdomar omkommit och man måste lämna dödsbud och annat, det har varit kämpigt. Då har jag försökt ställa upp så gott det går.
Sedan finns det helt andra nackdelar med kopplingar till det organisatoriska.
– Det har varit negativt med alla dessa omorganisationer. Det har ju varit ett antal genom åren, som inte lett till några direkta förändringar för oss ”utefolket”, tycker han.
Om du vänder på det, vad har varit det bästa med jobbet?
– Att inte veta vad som väntar bakom nästa vägkrök, i det här jobbet kan man råka ut för vad som helst. Det tycker jag har varit spännande.

”Mycket erfarenhet går förlorad”
Kan man som Torbjörn Ingvarsson räkna samman 44 år inom samma yrke och dessutom i det närmaste på samma polisstation, då har man samlat på sig mycket erfarenhet.
– Han har ju en enorm personkännedom, så det är mycket erfarenhet som går förlorad i och med att Torbjörn slutar, säger kollegan Marcus Carlsson. Det är inte många poliser i yttre tjänst som kommer upp i de åren och han är väldigt omtyckt bland alla, allt från ungdomar till ”vanliga Svenssons”.
Polis över tre generationer
Torbjörn Ingvarsson är inne på tredje generationen busar, som han säger.
– Det har börjat med farfar, fortsatt med pappa och så har barnen gått i samma fotspår.
Hur orkar man egentligen med all kriminalitet?
– Man blir rätt avtrubbad, erkänner han. Men det viktigaste är att släppa allt i samma stund som du hänger in vapnet i skåpet. Det gäller att inte ta med sig jobbet hem, det har varit enklare för mig tack vare att jag inte bor på orten.
Hur skulle du säga att jobbet förändrats under de här 44 åren?
– Brottsligheten har förändrats något otroligt. 1980 var ett inbrott en stor händelse, nu är det mycket hot och bedrägerier, säger han och visar upp telefonen som en bidragande orsak till det.
– Det har ju även varit en fruktansvärd teknikutveckling. Förr hade vi med oss papper och penna ut, nu sköter vi allt med mobilen och det är inte så lätt när man kommit till åren. När jag kom hit ”slogs vi” om två elektriska skrivmaskiner och vi fick inte ha en FN-radio i polisbilarna. ”Vi fick inte lyssna på musik på arbetstid”, sa man, så du kan ju tänka dig hur tiderna förändrats, säger han och skrattar.
Han kan heller inte låta bli att gå in på den organisatoriska biten igen.
– Jag tycker vi kommit längre och längre ifrån folket. Förr var vi sju-åtta stycken på stationen, både kriminalare och patrullen, och receptionen var öppen varje dag. Du ska veta att vi löst många brott tillsammans kring det här bordet, säger han och stryker med handen över bordsskivan.

”Gjort sin sista dag som polis”
På söndagen gjorde Torbjörn Ingvarsson, som fyller 65 år i augusti, sin sista dag som polis. Det betyder att han får mer tid till att sköta skogsgården och träffa barnbarnen.
– Jag får väl passa på att tacka både alla trevliga arbetskamrater och Hultsfredsborna för alla goda tips jag fått genom åren. Vi har haft ett gott samarbete, måste jag säga.
Själva uppvaktningen får dock vänta lite, enligt Marcus Carlsson.
– Han kommer att bli avfirad i höst lokalt plus att polismyndigheten har sin avtackning för äldre kollegor och pensionärer på en och samma gång för hela region syd.
Finns det något du kan ångra?
– Ja, jag kan ångra att jag inte gjort korta notiser efter varje arbetspass, det hade faktiskt blivit en rätt rolig bok.
Vad har du för råd till de som funderar på att bli polis?
– Jag rekommenderar dem till att söka, det är ett spännande jobb.