Det sa riksdagsledamot Magnus Oscarsson (KD) när han besökte partikamraterna i Hultsfreds kommun under torsdagen för att diskutera framtiden för svensk livsmedelsproduktion med fokus på kompetensförsörjning och möjligheten för unga att etablera sig inom lantbruket, lönsamhet, generationsskifte och politiskt stöd. Allt under rubriken ”Vem ska producera maten i framtiden?”
– Sverige behöver både öka sin livsmedelsproduktion och stärka sin långsiktiga beredskap. Men då måste också fler människor kunna och vilja arbeta och bygga företag inom lantbruket, sa Folke Pleijert, kommunstyrelsens förste vice ordförande och etta på KD:s lista till kommunfullmäktige.
Som två goda exempel lyftes William Gladh från Hultsfred och Sindra Hjertstedt Svahn från Karlstorp, utanför Mariannelund, fram. Två ungdomar som sökt sig till branschen.
Bygger upp gård parallellt med studierna
William Gladh har inte ens gått ut gymnasiet, utan parallellt med studierna på Fordonsprogrammet bygger han upp ett eget lantbruksföretag från grunden.
– Jag arrenderar en gård i Kulla, utanför Mörlunda.
Vad fick dig att välja den här branschen?
– Mycket var väl egentligen att jag hade äldre kompisar som höll på med jordbruk, och så började jag också tycka att det var roligt. Jag har bara blivit mer och mer intresserad.
Han tar studenten till sommaren och har framtiden klar för sig, det är jordbruk han vill ägna sig åt.
– Jag är fortfarande väldigt i början, så planen är att öka upp, köpa djur, maskiner och hela den biten och försöka stå mer på egna ben.
Annons:
Avsändare: Centerpartiet i Kalmar län
Förman på gård med 700 mjölkdjur
Sinda Hjertstedt Svahn är lika fast beslutsam hon, att någon gång i framtiden vill hon ha sin egen gård. Förutsättningarna för ett generationsskifte finns, för både mamma och pappa har gård med tolv mils mellanrum.
Så länge samlar hon erfarenheter, just nu genom jobb hos familjen Birgersson i Hagelsrum.
– Jag började med att mata kalvarna. Skulle egentligen bara ta över ett mammavikariat på åtta månader. Men det var sex år sedan och idag är jag förman för mjölkproduktionen. I den nya ladugården har vi 15 robotar och närmare 700 mjölkande djur, berättar hon om sin resa.
Får ungdomarnas engagemang dig att känna dig tryggare med att det kommer produceras mat i Sverige även i en framtid?
– Jag känner att det finns hopp. Men jag är inte trygg, för utifrån det de säger på ”andra sidan”, så kommer fokuset på jordbruket att gå tillbaka om vi får en annan politik från och med söndag, och det är jag oroad för, säger han och fortsätter:
– För tänker vi oss Sverige som ett skafferi så är det halvtomt, varannan tugga är inte från Sverige fortfarande. Det duger inte, utan vi måste se till att skafferiet bågnar av mat. Det är den politik vi jobbat aktivt med i fyra år, och vill fortsätta med.
Ser att trenden vänt
Politikerna konstaterar samtidigt att det märks en vändande trend för mjölkproduktionen. Efter en lång period av minskande antal mjölkbönder, från 5 000 år 2010 till 2 450 år 2024 noterades förra året en ökning med 5 500 kor, vilket ses som ett genombrott.
– Det är en bra början, men vårt mål är att öka antalet kor med 100 000, och då måste vi ha både stora och små gårdar över hela landet.
Vad är det viktigaste ni tar med er från dagen?
– Nu är vi politiker på flera olika plan, så när vi fått lyssna på William och Sindra så ser jag att vi framför allt har ett ansvar att se till att de får producera, och att de tror på att det finns en framtid i branschen, säger Folke Pleijert.
– För blir det omsvängning i politiken och det börjar pratas om jordbruket som ett problem, vad sänder det för signaler till de som är runt 20? Då blir det snabbt en nedåtgående spiral, så mentaliteten och psykologin i det hela ska vi verkligen inte underskatta. Framtidstro är viktigt, och det är framför allt det vi kan styra – hur vi talar om jordbruk och skogsbruk, och vad det sänder för signaler.