Långt under rikssnittet – ny strategi ska hetta upp bredbandsfarten

Takten i den svenska bredbandsutbyggnaden har sjunkit kraftigt efter 2017 eftersom den i allt högre grad sker i glesbygd där det är dyrare att bygga.

Hultsfreds kommun är absolut inget undantag.

De kommersiella aktörer som 2012 var beredda att på marknadsmässiga grunder bygga fibernät till hushåll och företag i Hultsfreds kommun har tappat intresse då de områden som kvarstår är betydligt dyrare att fiberförsörja och få lönsamhet på.

Ligger långt under rikssnittet

I dagsläget har nästan 62 procent av hushållen anslutning till fibernät, en siffra som ligger långt under rikssnittet på 80 procent.  82 procent av kommunens hushåll har dock tillgång till eller absolut närhet till fiber. 

– Vi hade en bra utbyggnad fram till 2017, sedan har det avstannat. Det beror på andra villkor när det gäller att få bidrag till utbyggnation samtidigt som tätorterna, förutom Vena och Mörlunda som inte är fullt utbyggda, har byggts ut. Vi har en hel del bra täckning på landsbygden men det finns stora områden som inte har bredband, säger Lars Rosander (C). 

95 procents anslutning till 2023

Hultsfreds kommun har tagit fram ett reviderat bredbrandsprogram fram till 2025 och målet är givet – att uppnå samma nivåer som riket i stort. 

I det reviderade bredbandsprogrammet är målet att 95 procent av hushållen och företagen ska ha tillgång till en uppkoppling på minst 100 Mbit per sekund 2023.

Två år senare, 2025, är förhoppningen att täckningsgraden har ökat till 98 procent och kapacitetsmålet till 1 Gbit per sekund.

Utöver fasta anslutningar finns ett uppsatt mål om att Hultsfreds kommun ska erbjuda stabila mobila bredbandstjänster på de flesta bebodda och besökta platserna.

– Nu måste vi på ett eller annat sätt få fart på det så vi täcker in de som bor i ytterområdena där det är lite glesare. Det är områden som är minst lika viktiga som tätorterna, säger oppositionsrådet Tomas Söreling (S). 

Kommunen kan stötta ekonomiskt

Lars Rosander berättar att det finns pengar i den kommunala budgeten, drygt 2,4 miljoner kronor per år, till bredbandsprojekt.

– Vi har även samlat på oss en del pengar i och med att det inte har byggts så mycket de senaste åren, sammanlagt sju -åtta miljoner kronor. Om man talar om en stor utbyggnad så handlar det om många fler miljoner men det är en del pengar med vad vi kan göra, säger Rosander och fortsätter:

– De senaste åren har vi finansierat tomrör i samband med att E.ON har grävt ner elkablar. Tomrören underlättar för kommande fibrering, det är ett exempel på vad vi som kommun kan göra. Området som ligger närmast och ska byggas ut med fibertillgång, enligt Telia, är Gårdveda-Flaten.

Kopparnätet kopplas ner

I stort sett alla hushåll har länge haft tillgång till bredband via telejacket. Under 2020 kommer övergången till det Telia kallar Framtidens nät medföra att 14 telestationer avvecklas, och ytterligare en har aviserats 2021. Totalt berörs 190 abonnenter när alla kopparbaserade tjänster släcks ner.

För Hultsfreds kommuns del är uppbyggnad av ett eget fibernät inget realistiskt alternativ utan kommunalt stöd till föreningar är vad man kan göra för att få farten på landsbygdsbredbandet. 

– Vi vill ha fart på det här och ser olika möjligheter. Vi har ett nytt bredbandsprogram som ska upp till fullmäktige och det finns ett handlingsprogram knutet till det.