Ann-Sofi Karlssons säregna bruksföremål skapade ett intresse långt över vad hon ens vågade drömma om när hon valdes ut i stentuff konkurrens, att få en exklusiv plats som en av 15 "Design talents" på Nordens största inredningsmässa.
– Bara det i sig var stort, säger hon när vi slagit oss ner i varsin fåtölj i lokalen på Norra Oskarsgatan.
Källaren blev för liten. Minst sagt. Hobbyn har vuxit sig så stor att hon vågat satsa på egen lokal för verksamheten.
– Efter Formex sa det bara pang. Intresset blev jättestort, så det har varit en ganska tuff tid att hinna med att leverera utifrån efterfrågan. Jag har till och med haft väntetid på min keramik, säger hon och ler tacksam över gensvaret.
– Nu har jag packat ordrar på vardagsrumsgolvet, så det blir mycket bättre boendemiljö hemma också, samtidigt som jag kan maxa lite mer med egen lokal. Jag drejar ganska snabbt, så själva tillverkningen går fort, men jag har inte platsen där allt ska stå och torka eftersom jag bara har haft ett litet rum. Här blir det helt andra förutsättningar, jag skulle kunna mer än fördubbla tillverkningen.
Gav henne många återförsäljare
Mässan blev med andra ord en succé. Den gav henne ett tiotal återförsäljare spridda över hela landet. Ja, till och med utomlands i form av en inredningsbutik på Grönland, så det har varit en utmaning i sig att lära sig exportera och skicka fakturor till företag utanför EU.
Inte helt oväntat är det i synnerhet ljusfaten med den unika bubbelglasyren som väckt ett extra stort intresse.
– Min största kund har blivit Vasamuseet, som jag gjort ett par leveranser till med både ljusfat, kaffekoppar och en liten skål. De fastnade för min bubbelglasyr, som de tycker ser ut som något man grävt upp från Vasaskeppet, och de tyckte färgskalan gick ihop med deras tema.
Företag efterfrågar produkter
Bland kunderna finns också Sjöhistoriska, marinmuseet i Karlskrona och en inredningsbutik på Stureplan i Stockholm för att ge några ytterligare exempel.
– Nu håller jag på att ta fram kattmatsskålar och kaffekoppar i tre olika modeller som jag fått beställning på från två företag som jag träffade på Formex. Jag har gjort prototyper, glasyrfärgningen är också klar, nu ska bara volymen bestämmas.
Vad är din spontana känsla av hur det blivit?
– Det är så häftigt. Jag lever fortfarande i bubblan och behöver nog stanna upp tror jag för att känna ”vad var det som hände?”
Nu är hon mitt uppe i arbetet med att göra om en lokal i industrihotellet Blåklinten.
– Jag fick tipset att den här skulle bli ledig. Jag har alltid drömt om en egen lokal, allt som blev efter mässan gjorde att det gick fortare än jag tänkt, säger hon utan att kunna dölja sin entusiasm.
Lokal med tre rum
Här finns tre rum som ska rymma butiksdel, verkstad med ugnsrum och till hösten hoppas hon kunna starta kursverksamhet i det tredje där ett stort bord vittnar om planerna.
– Det har varit målet hela tiden, att kunna få dela med mig av det här. Drömmen är att det ska stå fyra drejskivor här, så andra kan komma hit och prova på, så de får känna det jag känner för det händer något när man sätter händerna i leran. Det är lite som meditation, säger hon.
Dags för smygöppning
Arbetet med att få lokalen som hon vill ha den pågår för fullt med hjälp av två bröder, pappa och sambo.
– Jag smygöppnar på söndag, även att allt inte är riktigt klart än. Då blir det öppet hus, så folk kan komma hit och kika i samband med Upptäckardan.
Kan det bli så att du satsar på det här på heltid?
– Nu till en början är det bara på fritiden och helger, men jag tror jag kommer ha öppet för lagerförsäljning här en gång i månaden, utöver vid överenskommelse. Men längre fram hoppas jag absolut det ska bli mer än ett fritidsintresse.