Överskottet på 292 miljoner motsvarar 2,6 procent av budgeten som omsluter hela 11 miljarder kronor. Skattesatsen föreslås ligga kvar på 11,89 av det nya styret där S, C och V kompletterats med MP.
– Vi har haft väldigt tuffa ekonomiska år sedan pandemin. Det gäller inte bara oss som region, utan hela landet. Även under förra mandatperioden hade vi något år med ett underskott, som vi sedan har återställt. De tuffa åren har inneburit att vi har behövt tömma våra lador. Nu behöver vi återställa ekonomin och börja fylla på igen, så att vi blir mindre konjunkturkänsliga och bättre rustade för kriser och andra situationer som kan uppstå, säger Katsanidou och fortsätter:
– Jag vill påstå att det är en stark budget, men det innebär inte att det är fritt blås och öppna spjäll. Vi måste hålla i och hålla ut för att bygga upp ekonomin, men också arbeta mycket med omställning och nya arbetssätt. Det handlar om den demografiska utvecklingen. Vi blir allt färre i arbetsför ålder och måste därför titta på hur vi ska arbeta för att kunna leverera en bra hälso- och sjukvård framöver. Det är mycket fokus på omställningsarbete i planen.
Vill absolut öka den nivån
Regionen har under lång tid kunnat genomföra sina investeringar med egna medel. Så väntas det bli även framöver, men nivån kommer att sänkas.
– Vi behöver slå av lite på investeringstakten för att klara de här ekonomiska åren. Det innebär inte att vi säger halt och stopp, men vi har varit väldigt investeringstunga, inte minst med de tre nya psykiatribyggena i länet. Det påverkar oss kraftigt när det gäller avskrivningar och annat. Jag tycker ändå att det här är en rimlig nivå, men det kommer förstås att innebära hårdare prioriteringar.
Är det aktuellt att frångå principen och börja låna externt?
– Nej, det ser vi inte. Med lån skulle vi också bli väldigt konjunkturkänsliga, beroende på hur räntorna går upp och ner. Att vi inte har behövt låna har verkligen varit en framgångsfaktor. Vi är absolut inte där att vi ser ett sådant behov.
Region Kalmar har inte en krona kvar i sin resultatutjämningsreserv efter kraftiga uttag under 2023 och 2024, en siffra vi stämt av med Socialdemokraternas pressekreterare. Regiontopparna tror först att det finns 80 miljoner kvar, men väljer sedan att reservera sitt svar under pressträffen.
– Vi vill absolut utöka den nivån, säger Karin Helmersson (C).
Vill inte höja skatten
Skattesatsen vill regionledningen behåll på nuvarande nivå under hela mandatperioden.
– Det hoppas vi verkligen. Det är jättesvårt att säga eftersom vi inte vet vad som händer i omvärlden och nationellt, men det är vår förhoppning med den kunskap vi har nu. Tåginköpen vi gör nu kommer också att belasta oss. Lite längre fram står vi dessutom inför ytterligare inköp av Öresundståg. Det är ganska tuffa investeringar.
Region Kalmars ekonomiska utfall brukar skilja enormt jämfört med budgeten. Sjukvårdsförvaltningens underskott mellan 2022 och 2025 låg på 1 383 miljoner kronor, som ett exempel. På sista raden gjorde regionen samtidigt ett totalt rörelseresultat på 646 miljoner under samma tidsperiod, till stor finansierat av uttag ur reserven.
Några interna omprioriteringar görs inte.
– Vi ligger ganska fast och fortsätter till stor del utifrån den plan vi hade inför 2026. Däremot gör vi en del extra satsningar på medarbetarna och vi vill också säkerställa den palliativa vården och hitta det bästa sättet att göra det på. Vi har en skarpare ansats där vi vill framåt när det gäller vården för medarbetarna.
Helmersson:
– Vi vet att hälso- och sjukvårdsförvaltningen har det tufft och där behöver man titta på vad som krävs för att komma till rätta med en del av problemen. Vi har arbetat med en budgetmodell där man går in på varje enhet och tittar på om budgeten är rätt utifrån den verksamhet som bedrivs i dag och ska bedrivas framöver. Det innebär justeringar. På vissa håll blir det tillskott, medan andra verksamheter kanske inte kommer att kunna behålla sina resurser. Det blir ett slags gungor och karuseller.
Vill ni att verksamheterna ska hålla sina budgetar, eller räcker det att sista raden ser bra ut?
– Det är klart att de ska hålla och arbeta med sina budgetar. Men vi har också sagt att budgetmålet måste vägas mot ett annat mål: tillgängligheten. Om budgetmålet innebär att vi inte kan ge människor behandling i tid måste vi väga in det. Den avvägningen gör vi hela tiden och det är samtidigt den sista raden som vi på något sätt svarar för gentemot medborgarna.
Regeringsfrågan påverkar inte
Regionens budget är inte beroende av vad som händer på riksnivå.
– En övergångsbudget innebär att man inte gör några stora förändringar. Då blir det ungefär som det är nu, och det är också det vi har utgått från. Vi har inte räknat med några statsbidrag som vi inte har fått löften om. Det är förstås bra för Sverige att ha en regering på plats, men det är också viktigt att det blir rätt. Det får man arbeta med nationellt, säger Karin Helmersson.
– Vi utgår från kända statsbidrag och skatteintäkter. Samtidigt hoppas vi på ett regeringsskifte med andra satsningar som kan komma oss väl till del i kommande budgetarbete. Även om en ny regering kommer på plats under hösten och lägger en tilläggsbudget ligger vår budget fast, säger Lena Granath (V).
Ni representerar samma partier som ska försöka komma överens nationellt. Vilken lösning ser ni på regeringsfrågan?
– Det finns personer som hanterar de nationella förhandlingarna och de behöver få göra det, säger Katsanidou.
Granath:
– Det vi kan konstatera är att vi är glada över att ha hittat det här samarbetet i Region Kalmar län. Det ger stabilitet och möjlighet att få igenom våra förslag.
Fotnot: Budgetens och regionplanens mer konkreta innehåll kommer vi skriva om i andra artiklar.