Kommunalrådet efter avtalet: "Bostäder kan komma att rivas"

Migrationsverket och Hultsfreds kommun släppte en stor nyhet på måndagen. Avtalet om 150 lägenheter i Hultsfreds kommun har sagts upp i samförstånd. Totalt handlar det om någonstans mellan 450 och 500 asylsökande som bor i kommunen. 

– Vi har en längre tid velat minska ner antalet och i stället kunna jobba långsiktigt med de som bor här och deras integration. För att åstadkomma det har vi sett att vi behöver minska vårt mottagande. Nu har vi kommit överens och samtliga lägenheter i Hultsfred och Virserum sägs upp, säger kommunalrådet Lars Rosander. 

Nu kommer Hultsfred Bostäder få en stor mängd tomma lägenheter i sitt bestånd.

– Det här innebär att det frigörs lägenheter hos oss och det är upp till Hultsfred Bostäder att se över bostadsbeståndet. Det kan handla om att renovera och göra det möjligt för fler att bo här permanent. Det är samtidigt lite slitet också, så det kan bli aktuellt med rivning också. 

Hur många kan rivas?

– Det är en process för Hultsfreds Bostäder att titta på. 

Rosander kan inte heller säga något om eventuella renoveringskostnader.

– Den omfattningen får man återkomma till. Vi har kommit överens om det i dag och de här människorna ska lämna under kommande år, så omfattningen får vi återkomma till. 

"Kan jobba med den gruppen"

Hultsfreds kommun har sedan slutet av 80-talet haft en stor asylmottagning och ett nära samarbete med Migrationsverket.

– En stor del har bosatt sig här och det här ger oss en möjlighet att jobba med den gruppen och jobba bättre med dem, än med asylmottagning där det kan växla. Långsiktigt är det bättre för kommunen och också för de som bor här. 

Hur mycket har Migrationsverkets pengar hjälpt kommunen?

– Det har hjälpt till naturligtvis och det blir ett visst intäktsbortfall nu. Bolaget får återkomma kring hur de ser på det och även kring eventuell rivning. Det kan bli en naturlig del av det när det gäller det som inte är ekonomiskt motiverat att renovera. 

Risk att tjänster försvinner

En period var över tio procent av Hultsfreds kommuns befolkning asylsökande. Då fanns även Moliljan i Målilla med cirka 500 asylsökande. 

– Procentuellt var vi nästan störst i Sverige med asylmottagande. Det var 1 400 asylsökande som mest i kommunen. Vi har uttryckt oss väldigt tydligt kring att det här är ett gemensamt ansvar. Det är många som inte ställt upp på det sättet som vi har. Nu har man lyssnat på det och när Migrationsverket generellt drar ner, så ser man att det är befogat att lämna de här lägenheterna i Hultsfred så vi kan jobba mer långsiktigt med de som bor här. 

Hur tycker du att ni har klarat den situation ni har haft?

– Jag tycker ändå att vi efter de förutsättningarna vi har haft har klarat det väl. Vi har fått extra medel från staten sedan 2016 och växlat upp med skolmoduler inom förskolan, skolan och SFI. Nu får vi titta på en plan och se hur behoven blir framöver. Det är upp till skolan och socialförvaltningen.

Är det inte en risk att det här innebär många minskade tjänster?

– Minskar det så innebär det att behovet av personal minskar. Samtidigt kan det vara några elever i varje klass, men klassen blir kvar. Då kanske det behövs i samma omfattning. Det är något man får titta på.

Vad kommer det här betyda på sikt?

– Under flera år har vi levt under stora ansträngningar och fått expandera för att möta upp de behov som funnits inom barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Nu är det ett läge med nya förutsättningar, där vi behöver titta på hur vi kan minska verksamheten i relation till antalet asylsökande. I och med det dagens undertecknade avtal får vi ta oss an det här och jobba med det framöver. Det arbetet får påbörjas för kommunen och Hultsfred Bostäder nu. Det sker inte från en dag till en annan, men det här sker under det närmaste året. 

"Ett nationellt ansvar"

Lars Rosander säger att det funnits en dialog i många år.

– Under en viss tid har vi närmat oss den här omfattningen, men det är först sista dagarna vi kommit överens om det här med Migrationsverket. 

Vad säger du om statens insatser under de här åren?

– Vi har protesterat på olika sätt. Vi stängde mottagningen inom socialförvaltningen på grund av orimlig arbetsbörda och personalens hälsa riskerades. Man har haft förståelse från staten och vi har fått ekonomiskt stöd. Men den stora kritiken är att det här är ett nationellt ansvar och måste fördelas över hela landet. Vår bärande kritik har varit att ett fåtal kommuner inte kan ta allt ansvar.