Äventyret i Paris är över för Daniel: "En av de bästa upplevelserna i livet"

Daniel Gustafssons äventyr i Paris inleddes redan i förra veckan. Då åkte han i par ut med Emil Andersson mot det polska par som sedan gick och vann hela dubbelturneringen. Detta i kvartsfinal.

– Emil och jag gjorde en bra förstamatch, men sedan föll vi med 3-1 i set. Vi hängde med tills det stod 1-1 i set och 3-3 i tredje. Sedan gick de och vann varje match, så det är en liten men klen tröst, säger Daniel Gustafsson.

Den här veckan inleddes singelspelet. Daniel Gustafsson klev in i åttondelsfinalen och besegrade då en kines i raka set. 

– Jag såg väldigt mycket fram emot första matchen och den gjorde jag väldigt bra. Jag kom kanske upp i min maxnivå i åttondelen, säger han.

Mötte omöjlige belgaren

Avancemanget betydde dock att han skulle ställas mot omöjlige belgaren Laurens Davos. Daniel föll till slut klart i tre raka set.

– Han är lite för bra. Jag gjorde vad jag kunde känner jag och hade en klar taktik. Jag försökte hålla mig till den och tänkte att det var hans första match i turneringen. Han kunde vara lite nervös, men han är på en helt egen nivå i parapingis. Jag skulle säga att jag är i mitt livs form, så det var synd att få honom i en kvart. Förmodligen kommer han vinna nu i singeln, så det blir likadant som i dubbeln. 

Hade Daniel inte fått honom i lottningen tror han att det kunde ha räckt till medalj.

– Jag hade haft bra medaljchans vem som helst annars jag hade fått möta. Det är små detaljer i en sådan här match och han är så bra att man blir stressad. 

Minnesrika dagar

Totalt sett kan han ändå summera otroligt minnesrika dagar i den franska huvustaden.

– Nu är det slut för min del, men det har varit en fantastisk upplevelse och roligt på alla sätt och vis. Att få spela inför fullsatta arenor är inget jag är van vid och det är den roligaste tävlingen jag någonsin varit med i. Det är en av mina bästa upplevelser i livet till och med. Jag får vara nöjd med insatsen och det har verkligen varit superhäftigt.

Om Daniel nu tar sikte på Paralympics i Los Angeles om fyra år är oklart.

– Jag får se lite. Paris var mitt stora mål och man får tänka över det och se över försutsättningar först. Det handlar dels om ekonomiska förutsättningar och dels om att alla länder blivit så bra och nivån är så enormt hög, att det krävs rätt förutsättningar om man ska kunna konkurrera. Sedan måste man ha motivationen själv också.