Kurt Gustavsson har i skrivande stund sprungit 298 maraton. I samband med sin 80-årsdag i april bjuder han in till mara nummer 300 i Hultsfred och hoppas att många vill fira dubbelt med honom.
Foto: Rickard Johnston
Kurt Gustavsson är en levande löparlegend som har sprungit maraton i Hawaii, Berlin, Stockholm – och innanför murarna på ett slutet högriskfängelse i Tyskland.
– Det var ett tufft fängelse i Darmstadt med mördare, terrorister och bankrånare. De hade inga besök och inga permissioner och träffade inga andra. De intagna fick träna men ville gärna tävla också så en vän till mig ordnade ett maratonlopp innanför murarna och jag blev inbjuden ihop med några andra. Efter krångel med tyska staten att komma in blev vi till sist godkända och det blev en häftig upplevelse att springa tillsammans, säger 79-åringen.
En annan minnesvärd mara var vid Svampen i Örebro där Kurt sprang 433 varv runt en 93 meter lång bana.
– Det springer man bara en gång, konstaterar han.
Personliga inbjudningar
Det är två av totalt 298 maratonlopp som Kurt Gustavsson har genomfört hittills. I samband med sin födelsedag i mitten av april firar han 80 år – och 300 maratonlopp. Maran arrangeras i samarbete med Hultsfred LK och femvarvsbanan går runt Hulingen med grus och asfalt. Det finns även möjlighet att springa halva distansen.
– Presenten jag vill ha är att folk kommer. Jag har bjudit in många av de personer jag träffat och sprungit med genom åren och har skickat en personlig inbjudan till 35 stycken. Många har sagt att de ska försöka komma och fira mig och jag hoppas att det löser sig även om de inte kan springa loppet själva. Sedan måste jag orka också.
Själv kämpar Kurt på med löpningen trots en allvarlig synskada som gör att han knappt ser något. I dag springer han bara fem-sex kilometer i veckan.
– Jag ser inga ojämnheter i marken eller ansikten på folk och kan bara springa på asfalt. Jag blev av med körkortet för sex år sedan och synen har blivit sämre den sista tiden. Hur det är möjligt att klara en mara ändå? Det är det ju inte... Det går inte fort men man får dela upp det i delmål och ta det i små portioner. Nu blir jag trött redan efter sex kilometer men det är enligt plan. Det sitter i huvudet alltihop.
2.59 på sin första mara
I sitt första maraton i Stockholm år 1979 gick Kurt Gustavsson ut hårt.
Lite väl hårt.
Efter 36 kilometer hängde han ut över ett räcke och kände hur det svartnade för ögonen.
– Då kom en annan löpare fram och och sa: kan du springa efter mig bara, jag har en röd tröja som du kan ha blicken på. Kurt hakade på och tog sig i mål på den mäkta imponerande tiden 2.59 – en prestation han har lyckats med ytterligare tre gånger i den långa löparkarriären.
– Det måste ha gått väldigt fort från början och jag hade ingen aning om tiden. Nu har jag svårt att klara mig under sex timmar och de yngre löparna flyger förbi och varvar mig. Det är svårt att tänka sig att jag också har sprungit så fort en gång i tiden. Men det var flera år sedan jag klarade under tre timmar. Ja, 43 år sedan…
"Kan ta slut när som helst"
Att genomföra sitt 300:e maratonlopp i samband med 80-årsdagen har Kurt Gustavsson haft i kikaren de senaste fem åren.
– Jag har haft det som mål sedan jag fyllde 75 år men från början höll jag det för mig själv. Då hade jag fortfarande 24 maratonlopp kvar och man vet aldrig i den här åldern, det kan ju ta slut när som helst.
Vad är det du uppskattar med löpningen?
– Dels att komma ut och träffa folk, dels att det är skönt att röra på sig och motionera. Löpningen har blivit en social grej, mer och mer med åren. Vi är ett gäng gamla löpare som har en grupp på Facebook och är det något som passar så är vi ute och springer och ljuger tillsammans.
Och om det tidigare handlade om tid och prestation har Kurt Gustavsson de senaste åren haft en betydligt mer avslappnad inställning till loppen.
– I början siktade jag på personligt rekord hela tiden, nu är det bara att klara maxtiden som gäller. Jag är heller inte löpare utan motionär. Det går inte fort men jag håller på.