Polisanmält två fall av fusk – kräver tillbaka pengarna

Under årets första åtta månader har socialförvaltningen gjort åtta förhandsbedömningar. Sju av dessa har lett till utredning om felaktig utbetalning, varav fyra avslutats utan åtgärd och en är fortfarande pågående.

– Två har lett till beslut om polisanmälan och återkrav. Den senaste hittades för bara ett par veckor sedan. Totalt beslutades att återkräva 163 000 kronor, berättar Per-Inge Pettersson, (C) socialnämndens ordförande.

Säkerställa att pengarna används rätt

Socialförvaltningen jobbar numera ännu hårdare för att motverka felaktiga utbetalningar, så kallade välfärdsbrott. Sedan årsskiftet har arbetet stärkts upp med tydligare rutiner och följs nu upp regelbundet för att säkerställa att skattemedel verkligen används där de ska.

– Detta kommer att följas systematiskt två gånger om året i fortsättningen, säger Marie Stjernström och tillägger att processen för att utreda och förhindra bidragsbrott börjar med att en indikation inkommer eller uppstår genom en internkontroll.

– Då görs en förhandsbedömning, där vi bedömer om det föreligger misstanke om bidragsbrott. Bedöms det finnas en misstanke görs en utredning för att inhämta fakta. En utredning kan sedan avslutas på tre olika sett: utan åtgärd, med beslut om polisanmälan eller med beslut om polisanmälan och återkrav.

Fått ögonen på ett område

Ett område man fått ögonen på är personlig assistans, i Hultsfreds kommun finns dock inte många privata utövare.

– De är lätträknade, men likväl ska vi ha rutiner. De antogs i socialnämnden i februari, där vi upprättat stöd för handläggarna när det ska göras individuella bedömningar. Allt utifrån rättspraxis, vi behöver så att säga inte uppfinna hjulet, säger Per-Inge Pettersson.

Socialförvaltningen tar sig även rätten att göra omprövningar av beviljade beslut oftare.

– Privata utövare granskas också extra när de lämnar in fakturor på merkostnader. De måste styrka det mycket tydligare än de hitintills gjort. Det går så att säga inte alltid på god tro, säger Per-Inge Pettersson, som även lyfter fram den kontrollista som handläggarna använder sig av för att säkerställa att rutinerna följs inom LSS och vid utbetalningar av försörjningsstöd.

Söker de som fuskar

Bara kännedomen om att socialförvaltningen har de här funktionerna och att man är på alerten, hoppas Per-Inge Pettersson ska bidra till att folk följer de lagar och regler som finns.

– Det man har rätt till ska man få, det ska inte bli en försämring för någon, utan vi skjuter in oss på de som inte är berättigade och valt att lämna felaktiga uppgifter eller på annat sätt fuskar – det är de vi söker och angriper.

Innebär en fördyrning

Det extra administrativa arbetet innebär en fördyring, men Pettersson använder sig av ordspråket med gungor och karuseller.

– Vi kan vinna på att vi hittar exempel på felaktigheter och får återkraven. Och dessutom tror jag, att åker man på pumpen en gång, så försöker man inte mer.

Ser ni en risk i att kommunen förlorat stora pengar över tid, innan ni skärpte arbetssättet för att hitta felutbetalningar?

– Kommunrevisionen har inte pekat på några uppenbara risker, att det skulle röra sig om några stora pengar, utan det är viktigt att hitta även de små beloppen. De tyckte att vi gjort det rätt så bra i grunden, men att det kunde göras bättre.