Underskottet minskar – men S-politikern vågar inte lova att målet nås

Socialnämnden i Hultsfreds kommun har brottats med stora ekonomiska underskott under flera år. Vid bokslutet 2025 landade minusresultatet på hela 31,4 miljoner kronor.

Årets prognos pekar mot ett mindre underskott. I maj beräknades socialnämnden gå back med 21,8 miljoner kronor för helåret 2026. När augusti summerades hade prognosen förbättrats till minus 20,3 miljoner kronor.

Det motsvarar en negativ avvikelse mot budget på 4,3 procent och är en förbättring med 1,5 miljoner kronor sedan maj. Det innebär också ett väntat underskott som är 11,1 miljoner kronor mindre än fjolårets faktiska resultat. 

– Arbetet fortskrider hela tiden. Vi arbetar med Jotib inom äldreomsorgen. Däremot ökar kostnaderna inom individ- och familjeomsorgen, framför allt när det gäller myndighet vuxen, säger Jonny Bengtsson (S), andre vice ordförande i socialnämnden.

Färre behövde skjuta på semestern 

Han ser positivt på att prognosen har förbättrats trots sommarens normalt höga personalkostnader.

– Kostnaderna har en tendens att öka under sommaren, bland annat på grund av semestervikarier och att ordinarie personal ibland behöver arbeta extra. Ibland behöver vi också överanställa och då blir det extra dyrt.

En viktig förklaring till att kostnaderna kunnat hållas nere är att betydligt färre anställda behövt skjuta på sina semestrar.

Tidigare år har omkring 50 medarbetare förskjutit sina semestrar, något som enligt Bengtsson kostat ungefär 2,5 miljoner kronor. I somras handlade det bara om tolv personer.

– Nu när det bara handlar om tolv personer blir kostnaden avsevärt lägre.

Det är också resultatet av ett medvetet arbete med bemanningen.

– Vi har sagt till verksamheterna att de verkligen måste titta på vilka behov som finns. Man ska inte utgå från att det finns 50 personer att tillgå för att lösa bemanningen. Genom att arbeta på det sättet har vi fått en väldigt kraftig minskning av den kostnaden.

Osäker på om målet nås 

Inom äldreomsorgen uppgår det prognostiserade underskottet till omkring nio miljoner kronor. Målsättningen är att både hemtjänsten och de särskilda boendena ska bedrivas inom budget från den 1 januari 2027.

Men Jonny Bengtsson vågar inte lova att det blir verklighet.

– Jag har väldigt svårt att uttala mig om vi verkligen kommer att lyckas. Däremot är jag övertygad om att vi kommer att få ner kostnaderna ytterligare genom Jotibs arbete.

Han öppnar för att det kan ta längre tid än planerat.

– Jag vågar inte lova att vi kommer att klara det till årsskiftet. Hade Anna (Edvardsson, socialnämndens ordförande) varit här hade hon kanske sagt att det ska vi klara, men jag är inte lika säker. Det kan bli så att vi behöver arbeta en bit in på 2027 innan vi når balans inom äldreomsorgen.

Bengtsson har svårt att svara på hur realistiskt det är att klara målsättningen redan vid årsskiftet.

– Vi får fortsätta arbeta och hoppas att vi lyckas. Mer än så kan jag inte säga. Man kan inte lova någonting, utan det är ambitionen.

Externa placeringar driver upp kostnaderna

Samtidigt fortsätter kostnaderna för externa placeringar inom individ- och familjeomsorgen att öka. Bengtsson framhåller att det handlar om utgifter som kommunen inte alltid kan styra över, men att det finns möjligheter att påverka utvecklingen.

– Vi kan försöka påverka dem genom att ordna lösningar på hemmaplan så långt det är möjligt. Det gäller att vara ute i god tid och hjälpa människor innan ärendena har gått så långt att det nästan inte finns någon annan möjlighet än en extern placering.

Barn- och familjeverksamheten fick ett tillskott på tolv miljoner kronor inför 2026, men har trots det drabbats av ökade placeringskostnader.

– Vi har fått väldigt många placeringar i familjehem, även om det inte har varit lika många HVB-placeringar.

Ska vara i balans vid slutet av 2027

Det långsiktiga målet ligger fast – hela socialnämndens ekonomi ska vara i balans senast den 31 december 2027.

Enligt Bengtsson har det diskuterats om vissa kostnader som verksamheten inte själv kan påverka ska hanteras utanför den ordinarie budgeten.

– Om det blir så är jag ganska övertygad om att vi kommer att klara budgeten.

Trots osäkerheten kring tidsplanen upplever han att det ekonomiska arbetet har fått ett tydligt genomslag ute i verksamheterna.

– Våra enhetschefer tänker efter och pusslar med bemanningen, och personalen ställer också upp och hjälper till för att få det att fungera så bra som möjligt.

– Det finns en stor ekonomisk medvetenhet inom både hemtjänsten och de särskilda boendena. Alla vet att vi ska försöka få en budget i balans så snart det bara är möjligt.