Sjukfrånvaron skjuter i höjden – förvaltningen saknar tydliga svar

Sjukfrånvaron inom socialförvaltningen i Hultsfreds kommun fortsätter att utvecklas åt fel håll. Det visar den senaste statistiken som presenterats för socialnämnden.

Under det första halvåret 2026 uppgick sjukfrånvaron till 9,02 procent av den ordinarie arbetstiden. Det är en ökning från 8,28 procent under motsvarande period förra året.

Utvecklingen blir ännu tydligare vid en jämförelse längre tillbaka. Under första halvåret 2024 låg sjukfrånvaron på 7,16 procent. På två år har den därmed ökat med 1,86 procentenheter.

Samtidigt ligger socialförvaltningen betydligt högre än kommunen som helhet. Den totala sjukfrånvaron inom Hultsfreds kommun uppgick till 6,61 procent under årets första sex månader.

Vet inte vad ökningen beror på

Jonny Bengtsson (S), andre vice ordförande i socialnämnden, ser allvarligt på utvecklingen.

– Det är lite sämre än under första halvåret förra året. Sjukfrånvaron har ökat och ligger nu på 9,02 procent. Det är fortfarande en problematik som vi arbetar med.

Vad den höga sjukfrånvaron beror på har Jonny Bengtsson svårt att svara på.

– Det arbetar vi med att försöka ta reda på. Vi vet inte riktigt vad det beror på. Många av de här personerna är långtidssjukskrivna, och där vet man mer om vad sjukfrånvaron beror på.

Det är framför allt den korta sjukfrånvaron som bekymrar. Av den totala sjukfrånvaron på 9,02 procent utgör korttidsfrånvaron 6,19 procentenheter medan långtidsfrånvaron står för 2,83 procentenheter.

Enligt Bengtsson bedöms förhållandevis lite av sjukfrånvaron vara direkt arbetsrelaterad.

– Det är framför allt korttidsfrånvaron som spökar. Ganska lite är sådant som vi ser som arbetsrelaterat. Man tror snarare att det handlar om andra saker som gör att människor blir sjuka, exempelvis influensa och liknande.

Äldre medarbetare mest sjukskrivna

Statistiken visar också tydliga skillnader mellan olika grupper av anställda.

Bland medarbetarna som är 50 år eller äldre uppgår sjukfrånvaron till 10,9 procent. Det kan jämföras med 7,7 procent i åldersgruppen 30–49 år och 7,5 procent bland medarbetarna som är 29 år eller yngre.

Sjukfrånvaron bland de äldsta medarbetarna har dock minskat marginellt från 11,0 procent förra året. Däremot har frånvaron bland 30–49-åringarna ökat kraftigt, från 5,5 till 7,7 procent.

– Man kan se att äldre medarbetare över 50 år är mer sjuka jämfört med yngre åldersgrupper och det är också ganska naturligt. Vi vet också att undersköterskor blir mer sjuka än vårdbiträden, säger Jonny Bengtsson.

Även skillnaderna mellan könen är tydliga. Bland kvinnorna ligger sjukfrånvaron på 9,3 procent, jämfört med 7,5 procent bland männen. För männens del är det en kraftig ökning från fjolårets 4,8 procent.

Ska följa upp upprepad sjukfrånvaro

För att komma till rätta med problemen arbetar socialförvaltningen tillsammans med sina enhetschefer för att kartlägga orsakerna bakom frånvaron. En av åtgärderna är att genomföra samtal med medarbetare som har återkommande korta sjukskrivningar.

– Vi arbetar tillsammans med våra enhetschefer för att de ska hålla de här samtalen. Det handlar till att börja med om inledande samtal med medarbetare som har varit sjuka mer än sex gånger under en halvårsperiod.

Syftet är att försöka förstå varför en medarbetare återkommande är frånvarande och om det finns något som arbetsgivaren kan göra. Ännu saknas en tydlig förklaring till varför sjukfrånvaron fortsätter att öka.

– Om man inte vet varför sjukfrånvaron finns och varför den ökar, då är det svårt att arbeta med frågan på ett bra sätt.