Igelkotten blir nationellt fridlyst när regeringen förändrar i artskyddsförordningen. Bilden är en genrebild.
Foto: Pixabay
Regeringen har beslutat att göra om reglerna för nationellt fridlysta arter. Syftet är att ge ett starkare skydd åt hotade arter, samtidigt som arter med livskraftiga bestånd inte ska omfattas av onödigt långtgående förbud.
Den nya listan omfattar drygt 230 arter, jämfört med tidigare knappt 300.
En av de stora förändringarna gäller insekter. Fler pollinerande arter, bland annat fjärilar och steklar, blir fridlysta. Ett exempel är fjärilen trolldruvemätare.
För arter med strikt eller förstärkt skydd blir det bland annat förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga djuren. Skyddet kan också omfatta deras ägg, larver och fortplantningsområden.
Flera vanliga växter förlorar skyddet
Samtidigt tas flera välkända växter bort från den nationella fridlysningslistan. Det gäller bland annat blåsippa, gullviva och murgröna.
Anledningen är att arterna bedöms ha livskraftiga bestånd och därför inte längre behöver samma nationella skydd.
Däremot fortsätter samtliga vilt förekommande orkidéer och lummerväxter att vara fridlysta. Även fler lavar och svampar omfattas av de nya bestämmelserna.
Igelkotten får nytt skydd
En annan nyhet är att igelkotten blir nationellt fridlyst. Arten har minskat i antal under det senaste decenniet och bedöms därför behöva ett starkare skydd. De nya reglerna innebär att det blir olagligt att medvetet döda, skada, fånga eller störa igelkottar, samt att även deras fortplantningsområden och viloplatser får ett skydd.
Reglerna innebär inte att alla insekter blir förbjudna att döda eller att vanliga trädgårdsarbeten generellt stoppas. Skyddet beror på vilken art det handlar om och vilken åtgärd som vidtas.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 november 2026 och är en del av regeringens förändringar av artskyddsförordningen.