Den samlade bilden visar att personalen är trött, sliten och på vissa håll börjar uppgivenheten ta över.
– Det var tufft redan innan, nu är det ännu värre. Många är frustrerade för även om det är färre barn i grupperna, så är vi också färre personal numera, sa Emma Davidsson, som är arbetsplatsombud på Målilla förskola.
Det framkom när facket samlade medlemmar från olika delar av kommunen och alla olika enheter till ett möte på onsdagskvällen.
Fick synliggöra problem
Syftet var att låta personalen berätta om sin vardag och synliggöra problem för att få en samlad bild av hur nedskärningar och uppsägningar påverkar arbetsmiljön och undervisningen.
– Mötet har varit väldigt bra. Alla som är här är öppna för att prata om hur de har det. När de kom igång bara flödade det, och de känner igen att det är liknande besvärligheter på flera skolor – och då är vi ändå bara halvvägs in på höstterminen, sa Bronson Månsson under en paus i mötet som lockade ett 20-tal medlemmar, plus att han och ordförande Caroline Axelsson fått in rapporter på mail från deltagare som inte kunde närvara.
Får snabbt konsekvenser
Ett återkommande problem är vad som händer när någon i personalen blir sjuk. När bemanningen redan är pressad får frånvaron snabbt konsekvenser för undervisningen, menar man.
– Lärarna får plötsligt ansvar för två klasser för att en kollega är sjuk och de kan inte vara i samma klassrum med alla eleverna eftersom det är för trångt. Det innebär att flera planerade lektioner får ställas in, summerar Bronson Månsson som har färska exempel från så sent som i förra veckan.
– I stället tvingas personalen hitta andra lösningar för att få dagarna att fungera. Man får göra hittepåverksamhet, huvudsaken att tiden går, så att eleverna håller sig sysselsatta. Det är inte skola.
Michael Ohlsson, NO-lärare på Albäcksskolan, vet också vad han vill lyfta fram som det största problemet till följd av neddragningarna.
– Hos oss påverkar det mest att extrapersonalen försvunnit. Sedan är jag glad naturligtvis att politikerna och ledningen valde att inte ta bort lärarna, för vi är viktiga och de som håller i verksamheten. Men det påverkar oss förstås när extrapersonalen som är runt omkring försvinner. Mentorerna gör väldigt mycket, de är uppskattade av oss, det tycker jag politikerna ska hålla i och ta vara på, även när arbetstidsregleringen kommer till nästa höst.
Hur mår ni lärare skulle du säga?
– Så här på hösten är det stressigt för många, det ser jag. Vi ligger maxade till taket, och får även gå in och dubbelbemanna. Men jag tycker ändå att våra chefer löst det på bästa möjliga sätt, med nya team. Men det är klart det märks, det är ansträngt.
”Får mindre vettig undervisning”
Men, konsekvenserna stannar inte vid personalens arbetsmiljö, underströk man. Även elevernas möjligheter att lära sig och få rätt stöd påverkas.
– Barnen blir lidande, de får inte den undervisning de har rätt till, sa Emma Davidsson.
– De svagaste eleverna får inte någon stödpersonal och det hinns heller inte med att hålla igång de starkaste eleverna som verkligen behöver utmaningar och stimulans. Då innebär det att de också missar, säger Bronson Månsson.
Hur går ni vidare med det ni fått till er i kväll?
– Det vi får ihop idag ska vi försöka sammanställa punktvis i ett större dokument som vi sedan ska förmedla till politiken och förvaltningen som en nulägesrapport. ”Så här ser det ut i oktober månad på våra enheter”.
Samtidigt växer oron för hur länge personalen ska orka hålla ihop verksamheten. Det vittnas om trötta och slitna medarbetare, och frustrationen växer.
– På vissa håll märks också en begynnande uppgivenhet, och enstaka medarbetare söker aktivt arbete på andra arbetsplatser, säger Månsson.
Inte en konflikt
Arbetet beskrivs inte som en konflikt med politikerna, utan som ett sätt att ge dem underlag för att kunna kräva mer resurser till skolan. Och trots pressen beskriver företrädaren en stark sammanhållning bland personalen, där kollegor hjälper varandra för att få vardagen att fungera.
– Personalen har varnat för att budgeten inte räcker till verksamheten under en lång tid. Och vi fackliga företrädare menar att ett budgetöverskridande inte nödvändigtvis beror på dålig ekonomisk hushållning, utan på att kostnaden för att bedriva verksamheten är högre än de tilldelade resurserna, underströk Bronson Månsson.
Caroline Axelsson var väldigt nöjd efter mötet.
– Det är fantastiskt roligt att det kom så många för att göra sin röst hörd. Jag blir alltid så glad när medlemmarna träffas, de börjar direkt prata om hur de har det och det är alltid elevernas bästa i fokus. Det känns att den här fackföreningen är levande och att vi har medlemmarnas förtroende.