Positiva skogsägare tror på stigande priser: "Mjuka värden vägledande"

Skogsbruksbarometern, som tagits fram av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna, visar att priset på skogsmark aldrig har varit högre än det är just nu. Rapporten säger att priset per skogskubikmeter ligger på 700 kronor i norra Kalmar län. Det är rekordnivå.

– Det visar den senaste mätningen. Det gör att prisnivån ligger på ungefär 100 000 kronor per hektar. Det är så det ser ut i södra Sverige och skogsmarken har aldrig varit värd mer än den är just nu, säger Magnus Edmark, mäklare på LRF Konsult i Vimmerby. 

Den nya barometern visar också att skogsägarna i norra Kalmar län har en tro att priset på skogsfastigheter kommer fortsätta att stiga de närmaste åren. Över hälften, 54 procent, tror på stigande priser. Det är färre än för ett år sedan, då 63 procent trodde på att priserna skulle öka. 

Sex av tio skogsägare som hade en miljon kronor att investera skulle köpa skog för den miljonen, visar rapporten.

– Det är sex av tio som anser att det är lönsamt att investera i skog. Det är lite fler i norra Sverige, men de här siffrorna har legat ganska stabilt. Det är mjuka värden som är vägledande, som känslan av att äga skog, rekreation och jakt, säger Nils Persson, Tjustbygdens sparbank.

– Vi hör det här i år igen, att mycket handlar om känslan av att ha ett ägande och att man slår av på kraven om lönsamhet. Man vill ha en fastighet. Många skulle också köpa mer skog om de hade en miljon, säger Marianne Gunnarsson, Vimmerby sparbank.

"Brexit osäkerhet"

Samtidigt är man något mer försiktig i Götaland än i övriga Sverige. 

– Det är så höga priser här också. Det finns säkerligen många från söder som köper i norr, då får man tillgång till jakt och rekreation där också. 

Det finns också en viss oro för avmattning i skogsbranschen. Det gäller främst timmerpriset och priset på massaved. Knappt var fjärde tror på stigande priser där.

– Orsaken är osäkerheten kring Brexit, oro för handelskrig och den allmänna världskonjunkturen. Det får påverkan även i skogen i Kalmar län. Det är det som är orosmolnen och man ser en viss dipp, säger Nils Persson.

Granbarkborren påverkar även priset på råvaran, men har ingen särskild påverkan på skogsmarkspriset.

– Det är mycket frågor om granbarkborren, men det verkar inte vara en stor faktor när det handlar om att köpa skog. Det påverkar dock vad man planterar efter avverkning. Tendensen är att vi går mer och mer mot att plantera tall. Tidigare har vi tryckt in gran, säger Magnus Edmark.

Kan man bara sitta och vänta tills priserna vänder uppåt igen?

– Det flukturerar och det är säsongsvariationer. Det är en vikande trend nu, men man kan tänka sig att det flukturerar som tidigare. Många sitter kanske still i båten eller gör ett tillköp. Om vi tittar bakåt, på 2008 när virkesmarknaden dämpades, så planade det ut och gick sedan uppåt igen. Det var också en liten dipp 2012-13 och så är trenden nu också.

"Hög snittålder"

Åtta av tio skogsägare är över 50 år och drygt hälften är 65 år eller äldre.

– Det är en hög snittålder och man drar sig lite för generationsskifte. Det kan nog handla om en känsla, frågan om det rätta intresset finns och hur det ska fördelas rättvst. Det är stora värden och har varit kraftig värdeökning på skog de senaste åren, så man vill att det ska vara rättvist. Samtidigt är det så att möjligheterna att köpa en skog man vill ha inte sker så ofta under ens livstid. Ett köp av en skogsfastighet är en livslång investering.

70 procent av all skog som köps görs av någon som redan äger skog. Det allra vanligaste är en försäljning inom familjen, men det är också vanligt att sälja till en granne eller bekant. En genomsnittlig skogsägare i Sverige äger 49 hektar. I norra länet är det mer än så. Cirka hälften av all skog i Sverige är privatägd.

– Grovt räknat är det någonstans mellan 50 och 100. Det är ett väldigt stort spann, men det är något form av snitt. 

Viktig för klimatet

Att skogen kan betyda väldigt mycket i framtiden, med klimatproblematiken i tanken, blir allt fler medvetna om. 

– Tidigare har det varit gran överallt, men nu reflekterar fler och fler skogsägare över vad man planterar. Granen har svårt i varmare klimat och blir lättare angripen. Man ser också att man i skogen måste möta förändringarna med varmare klimat. Skogen är en viktig faktor och kan fungera som råvara till konsumtionsprodukter som kläder, emballage och förstås även mat, säger Marianne Gunnarsson.