Under tisdagen tog Dagens Hultsfred del av ett dokument där fyra tjänstemannaförslag om skolans framtid i Järnforsen var föreslagna. Det handlade om att 13 elever ska erbjudas att vara 100 procent i Målilla skola, att kallställa och riva skolan i Järnforsen höstterminen 2023 samt att återställa Björkens förskola mitt i Järnforsen och flytta förskolan dit.
– Vad jag vet pågår det en diskussion, men jag har inte sett några förslag nedtecknade. Jag har egentligen inga kommentarer, utan det är något som barn- och utbildningsnämnden handlägger till att börja med och det är något för BUN i första hand. Därefter får vi i övriga politiken värdera det och se hur vi ska hantera det, svarade Lars Rosander (C).
Intervjun fick Anders Andersson (KD), som är en stark förespråkare för att behålla skolan, att gå i taket.
– Jag inser självklart att det här är ett av flera arbetsmaterial, men detta arbetsmaterial finns också. Det allvarliga för mig är inriktningen i det här arbetsmaterialet som jag upplever har blivit styrande för alla den senaste tiden. Det är åt det här hållet man har jobbat istället för att öka elevantalet, använda skolan till fler aktiviteter, fler utbildningsgrupper och snarare gjort det än att titta på vilka bekymmer man har. Föräldraföreningen har radat upp möjligheter som kan bidra till att öka elevunderlaget, säger Anders Andersson.
Han reagerar också starkt på att kommunalrådet sagt sig inte känna till förslagen på åtgärder.
– Det är bekymmersamt och beklagansvärt. Jag upplever att det är ett dribblande. Ena dagen ges ett besked om att det inte ska bli bussning av elever och att det garanteras. Ett dygn senare kommer det besked om att man är överens om den lösningen. Det är bristande transparens. Jag har kämpat länge för skolan i Järnforsen och mött så många dolda agendor och det är inte enda gången som jag mött något som förnekats på kvällen men sedan bekräftats dagen efter.
"Borde ha erkänt"
Som kommunfullmäktiges ordförande har Anders Andersson ett särskilt ansvar för demokrati och medborgarinflytande.
– Utifrån det känner jag mig frustrerad. Medborgarengagemanget är större än på många andra ställen och det är inte alla föräldraföreningar som punktat upp 14 konkreta förslag och en rad länkar till hur andra kommuner lyckats rädda mindre skolor. Det bjuder man på rent ideellt genom att arbeta kvällstid och helger med att ta fram. Jag upplever inte att man visar respekt för det. Istället redovisas den här sortens arbetsmaterial om att skolan ska avvecklas.
Kristdemokraten var själv med på mötet där de fyra förslagen på åtgärder var uppe.
– Att kommunens högste politiker nu närmast förnekar att han känner till dessa förslag gör mig bedrövad. Det var fler bilder som redovisades denna kväll med samma syfte, nämligen nedläggning av skolan. Han, liksom jag, tog del av det tjänstemän presenterat för presidiet i BUN och därav min skrivelse till kommunstyrelsen. Men sedan har det varit passivt från BUN.
Skadas ditt förtroende för Lars Rosander?
– Generellt har jag ett oerhört stort förtroende för honom. Han är en lugn och oerhört balanserad politiker, men i det här fallet borde han inte ha tvekat i att erkänna att den här bilden kom upp 6 mars. Det var en bild som skakade om oss och jag ställde flera frågor om den. Det gick inte förbi på 15 sekunder, men det har varit uppenbart att alla som var på mötet helst inte skulle prata om det. Från den 6 mars till 20 april har ingen sett det här och jag har varit lojal mot det. Jag noterar också i protokollet från BUN den 15 maj att endast skrivelsen från föräldraföreningen är noterad. Vår ledamot i BUN hade ett skriftligt yrkande i tre attsatser men det framgår inte.
"Framgångsrik strategi"
Anders Andersson tänker inte acceptera att skolan i Järnforsen går mot något som liknar "sotdöden".
– Jag kan inte tyst acceptera det. Det jag har sett och hört tänker jag inte hålla tyst om. Jag upplever att politiker försöker undvika att tala klarspråk i det här ärendet. Jag har bott i Järnforsen under 40 års diskussioner om skolan och nu är det skarpt läge. Nu har vi i Dagens Hultsfred kunnat läsa att vi får en ny butik i Järnforsen och det är applåder och glädje. Det är bara ett av många starka argument om det handlar om att skapa utveckling på orten. Det här låga elevunderlaget har uppstått på grund av den här formen av passivitet i många år.
Är det inte rimligt att lägga ned en skola med 13 elever?
– 13 elever är ett jättelitet antal, men när jag slog larm, i ett brev till Lars Rosander, för ett drygt år sedan var det ett 20-tal elever. Redan då såg jag det som alarmerande. Men man måste göra något aktivt för att ändra på situationen. Det verkar som att den som driver idén om sotdöd haft en framgångsrik strategi.
"Ett arbetsmaterial"
Martin Snickars, barn- och utbildningschef i Hultsfreds kommun, säger att det inte finns någon tjänsteskrivelse eller något förslag från förvaltningen vid vårt första samtal under onsdagen.
– Det finns ingen tjänsteskrivelse eller förslag från oss. I nämnden i mars fanns det utredningar kring lokaler gällande investeringar på både kort och lång sikt. Fastighetschefen fick i uppdrag att ta fram de mest akuta åtgärderna för en upprustning av Järnforsens skola. Jag fick också i uppdrag att göra en konsekvensanalys till sammanträdet i maj av två olika punkter. Det ena är ett utökat upptagningsområde, att utreda och undersöka konsekvensanalyser av det. Det andra uppdraget var att ställa frågan till alla föräldrar och vårdnadshavare i Järnforsen som har barn i en annan skola. Allt är under pågående utredning och till nämnden i maj kommer underlaget till politikerna. Det finns ingen tjänsteskrivelse, säger Martin Snickars.
Så det vi har tagit del av är bara arbetsmaterial?
– Jag vet inte vad ni tagit del av.
Det vi har sett har visats för många personer och det är de här fyra förslagen på åtgärder. Det är fyra punkter som står som förslag på åtgärder.
– Vi har inte lagt några sådana förslag. Det kommer inte från oss. Vilka diskussioner politikerna har kan jag inte svara på. Järnforsens skola har diskuterats i olika omgångar genom åren och det har varit återkommande diskussioner. Det har diskuterats den här vårvintern.
Det här är inte ens arbetsmaterial från er?
– Vi har inte lagt några sådana förslag.
Det är inte från tjänstemännen?
– Jag har läst er artikel och jag har inte lagt något sådant förslag.
Det är inte ett av flera förslag, som arbetsmaterial?
– Jag har inte lagt något sådant förslag.
Kort senare ringer Martin Snickars tillbaka till vår tidning.
– Det här kommer från att skolan i rent byggnadstekniskt skick är i behov av stora renoveringar. Utifrån byggnadtekniskt skick är de här förslagen ett alternativ.
Då finns det ju?
– Det har inte gått ett förslag till nämnden om det här. Men det har diskuterats och det har många olika alternativ gjort. Det här är ett underlag politikerna har tittat på ur ett byggnadstekniskt perspektiv.
Det existerar i alla fall som ett av flera förslag?
– Det är ett arbetsmaterial och inget som har gått till nämnden. Det har inte varit uppe på nämnden.
Det är ett arbetsmaterial?
– Det måste det ju vara.
Är det olyckligt att det här har kommit ut?
– Politiken diskuterar olika alternativ och ger oss olika uppdrag för att utreda och ta fram underlag. De måste få ett stort underlag.
Men är det olyckligt att det nått media?
– Det är inte bra för Järnforsens skola. Det skapar turbulens bland både vårdnadshavare och elever när det diskuteras i media.
Vid nämndens sammanträde i maj ska frågan om vad som ska hända med Järnforsens skola upp på agendan igen.
Finns på bild med förslagen
Lars Rosander (C) säger på onsdagen att han inte talade osanning under gårdagen och att han svarade utifrån att vår tidning menat att det nu fanns en tjänsteskrivelse.
– Jag kände inte till att det fanns en tjänsteskrivelse, men diskussionen har funnits en tid. Självklart kände jag till det.
I den ursprungliga texten från gårdagen stod att det var en tjänsteskrivelse. En tjänsteskrivelse är att en tjänsteman arbetar fram och lämnar förslag till ett beslut i ett ärende. Här handlar det om ett tjänstemannaförslag som varit uppe för diskussion.
– Att det har diskuterats kände jag självklart till, men att det var framme vid en tjänsteskrivelse kände jag inte till.
Du kallade de här fyra förslagen för "drastiska". Vad menade du med det då?
– Drastiskt var det här om rivning. Att komma med ett sådant förslag när vi inte beslutat hur vi ska göra med skolan, om den ska vara kvar eller avvecklas, tyckte jag var drastiskt. I det här skedet tyckte jag det var drastiskt att prata om rivning.
Det jag har sett är en bild från ett möte med de här fyra åtgärderna, bland annat att förslaget är att kallställa skolan i Järnforsen och riva den höstterminen 2023.
– Det var att riva jag vände mig emot. Det har inte diskuterats, men jag känner till diskussionen självklart. Jag har varit med på möten om att få fler elever och att 13 elever är ett lågt antal. Att man då lägger ned den har diskuterats, men att i samma andra riva byggnaden har inte nämnts innan. Det var nytt för mig och jag tyckte det var drastiskt som första steg.
På den bilden jag har sitter du precis vid en skärm, där det står både "kallställ och riv"?
– Det har jag missat i sådana fall och har inget minne av. Att man ska kallställa skolan har det pratats om och det är möjligt att det står riva på en powerpoint-presentation. Det är inget som har diskuterats och det var det jag tyckte var drastiskt. Att jag inte skulle känna till den här diskussionen alls är osannolikt.
Hur tror du förtroendet kan påverkas av att du säger dig förneka något du känner till?
– Vad jag sa var att jag inte kände till det här om rivning och att det stod i en tjänsteskrivelse var drastiskt. Det var det jag reagerade på.
Tjänsteskrivelse minns jag inte om jag sa eller inte, men jag upplevde att du inte kände igen de här förslagen på åtgärder som jag läste upp. På en bild ser jag att du sitter precis intill förslagen. Hur förklarar du det?
– Jag försöker alltid svara ärligt och det som förvånade mig var att det var framme vid en tjänsteskrivelse. Har det stått riva har jag missat just det ordet och det var vad jag menade var drastiskt att föra fram.
Upplevelsen var att du verkligen inte kände till de här förslagen sedan tidigare och du sa att du inte sett dem nedtecknade?
– Jag har känt till dem och det har förekommit diskussioner, men vad jag inte kände till var att man i en tjänsteskrivelse föreslog rivning. Det svarade jag på och det står jag för i dag också.
"Inte försökt dribbla"
Anders Andersson (KD) har reagerat kraftfullt på kommunalrådets uttalanden och upplever det som ett "dribblande".
– Det har jag inte försökt, men det jag sa står jag för. Jag kunde ha sagt det till honom också.
Min bild var att du svarade som att du inte kände igen de här fyra åtgärderna?
– Jo, det gör jag. Jag kände inte till att det var framme vid en tjänsteskrivelse och det var vad jag upplevde att du refererade till.
Vi har även sökt barn- och utbildningsnämndens ordförande Magnus Hultman (M) under onsdagen.
Fotnot: Vår reporter har lyssnat om intervjun från tisdagen och han sa "tjänstemännens förslag på åtgärder, skrivelsen, om att lägga ned och riva skolan" vid intervjun på tisdagen. Alltså inte "tjänsteskrivelse". Dock stod det i gårdagens text att det rörde sig om en tjänsteskrivelse och inte en skrivelse med förslag på fyra åtgärder. Det beklagar vi.