Att 2024 skulle bli ett tufft år för Hultsfreds kommun har varit känt länge. Förra våren tog man en reviderad budget med underskott på grund av det svåra läget.
Budgeterat var att gå med 33,8 miljoner kronor i underskott och avsikten var att täcka upp allt med resultatutjämningsreserven. Sommaren 2024 visade dock den senaste prognosen hela 80,9 miljoner kronor i underskott.
Total skräckläsning naturligtvis för alla inblandade. Bättre blev det framåt hösten. Då var underskottet nere på 59 miljoner. Som det brukar bli i Hultsfred blir siffrorna allt bättre och så blev det även förra året.
På onsdagen redovisades bokslutet för 2024 vid en pressträff och det hela landade på -43,1 miljoner kronor. Till slut alltså en budgetavvikelse på 9,3 miljoner kronor.
Ett resultat på -43,1 miljoner är långt från 2023 års siffror. Då blev resultatet 22,4 miljoner och man behövde inte alls nalla på alla sina sparade medel.
Nu får man ta från resultatutjämningsreserven för att täcka upp.
– Sett till att vi under våren befarade ett underskott på 80 miljoner och som under hösten blev 60 miljoner så är 43,1 ur den utvecklingen jättebra. Sedan är det inte bra att vi har underskott givetvis, men det är betydligt bättre och närmare det budgeterade resultatet. Vi tar av sparade medel som vi har kvar från goda ekonomiska år tidigare. Vi har dessa pengar för att kunna möta tillfälliga underskottsår som vi har 2024 och delvis även 2025, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Rosander (C).
Investerade mindre än tänkt
Budgeterat var att de långfristiga skulderna skulle ligga på drygt 700 miljoner, men det landade på under 600 miljoner i bokslutet. Det påverkar förstås soliditeten positivt att de långa lånen inte ökar i den utsträckning som man planerat för.
Totalt investerade man knappt 120 miljoner kronor. Det var cirka 100 miljoner kronor mindre än budgeterat.
– Vi har inte investerat i den takt vi tänkt göra och därmed inte behövt ta upp så mycket lån, säger ekonomichefen Charlotta Hägg.
Nämnderna missar tillsammans budget med 57,6 miljoner kronor. Socialnämnden hade ett underskott på 35,2 miljoner vilket motsvarar 7,5 procent i avvikelse och motsvarande för barn- och utbildningsnämnden var 20,5 miljoner och avvikelsen 5,5 procent. Inom socialnämnden är det individ- och familjeomsorgen som sticker ut och då främst placeringar av barn och unga.
– Jämför vi det med 2023 så hade vi en jämförelsestörande post på 25,9 miljoner kronor då. Det ska vi ha med oss nu att det förbättrade 2023 års resultat.
Det handlade om återföring av en avsättning för rivningen i Stålhagen. Det påverkade resultatet positivt förrförra året.
– Vi satte av 27 miljoner kronor för återställning av hyreshus när man flyttade till den nya förskolan. Senare tog man beslut om att riva i stället och då tog vi rivningskostnaden på tre miljoner. Därför återför vi nu närmare 25 miljoner kronor, berättade kommunstyrelsens ordförande Lars Rosander (C) för ett år sedan.
Pensionerna var som dyrast för kommunen under 2024 och det väntas bli bättre framöver.
– Det var en ovanligt stor kostnad 2024, säger Charlotta Hägg.
Börsen gick fortsatt starkt och gav ett bra finansiellt netto per 31 december. Kommunstyrelsen gjorde ett underskott på 3,1 miljoner.
– Det som sticker ut är fastighetsförvaltningen och det handlar om att vi gjort mer underhåll än vi budgeterat för, säger Lars Rosander.
Fortsatt tapp av invånare
Något som också får stor påverkan är att invånarantalet fortsätter minska för kommunen. Under 2024 blev det 210 personer färre i kommunen.
– Vi räknar med att en befolkningsförändring på 100 personer handlar om cirka sju miljoner kronor. Det ger stor effekt för oss.
Med orealiserade vinster och förluster i värdepapper inräknat blir resultatet -52,2 miljoner. Precis som tanken var inför året tar man nu från resultatutjämningsreserven för att täcka upp förlusten.
Det gör att kommunen har 67,1 miljoner kvar i sin reserv.
– Det här ger oss möjlighet att möta vissa underskott. Revisorerna tycker och kommer tycka igen att vi ska använda dem varje år för att göra en bättre vinst, men vi har sagt sedan 2016 att vi har en plan. Vi sparar pengar för att använda dem över ett antal år. Vi har kvar kostnader sedan vi tog emot flyktingar och det är mer ekonomiskt sunt att använda dem över ett antal år, säger Lars Rosander.
Hur ser ni på det här resultatet?
– Det är en skillnad på nio miljoner mot vad vi hade budgeterat med. Ur den synpunkten är det överkomligt. Vi har de här sparade pengarna för att kunna jämna ut mellan åren.
Mycket pengar i ladorna
Utöver resultatutjämningsreserven har Hultsfred andra sparade medel. Det handlar om nästan 75 miljoner kronor på sitt flyktingkonto och 43,7 miljoner i "Fri 500"-pengar.
Det är så mycket sparat i ladorna att andra kommuner säkert blir gröna av avund. 2025 är tanken att ta 28 miljoner av "Fri 500"-besparingarna för att rädda resultatet.
– Nu är bestämmelserna sådana att vi inte får använda något från RUR:en 2025 och då är tanken att vi ska använda "Fri 500"-pengarna till underskottet. Naturligtvis jobbar vi också med att anpassa kostnaderna, men den minskade befolkningen ger drygt 14 miljoner sämre för oss i skatter och statsbidrag. Nu har vi budgeterat med att tappa 110 i år och vi får se om det håller. Vi jobbar med åtgärder och försöker stimulera inflyttning, ha bra service, skapa arbetstillfällen och industrimark. Vi försöker vara en attraktiv kommun.
"Bättre koll"
Åke Nilsson (KD), vice ordförande i kommunstyrelsen, säger att det sker saker hela tiden.
– Vi har papper på att de stora verksamheterna kämpar på. Man har minskat antal tjänster och det syns i ombudgeteringen. Sedan är det så att pengar behövs för både BUN och SOC, men man har skalat ned ordentligt.
En del besparingar förra året gav inte helårseffekt, men väntas få mer tydlig effekt under året.
– Vi har bättre koll på det än tidigare och får fortsätta följa upp det bättre gällande besparingar. Vi försöker och nämnderna försöker, men det är många andra kommuner som har en liknande situation, inte minst vad gäller socialnämnden, säger oppositionsrådet Alexandra Svensson (S).
Snart kommer ni kunna läsa en artikel om hur budgeten för 2025 justeras och hur politikerna ser på läget framåt.