KOMMUNEN KAN STÅ INFÖR EN KRIS: "BLIR ALLTID BÄTTRE"

Kommunens finfina resultat kan vara ett minne blott. Verkligheten ser ut att ha kommit ikapp Hultsfred – som lägger en mycket blygsam rambudget för 2020. Överskottet blir 1,1 miljoner kronor i budgeten. 

Men det kunde ha blivit mycket värre. När budgetprocessen gick igång fanns ett hotande underskott på hela 17,7 miljoner kronor. Det är bokföringsmässigt trolleri som räddar det prekära läget.

– Det har gjorts ett gediget arbete under våren. Vi har en stor investeringsplan, soliditeten sjunker och de långfristiga skulderna ökar. Vi har en minskande befolkning och som det ser ut nu kanske det landar på runt 100 personer. Vi är senare in i de tuffare tiderna än många andra kommuner. Vi gick in i 2019 utan besparingsåtgärder, men ser att det ser tuffare ut 2020, 2021 och 2022, säger kommunalrådet Lars Rosander (C). 

Kommunen för in 8,7 miljoner kronor från de flyktingmiljoner man fått av staten i budgeten. Kommunen har totalt över 100 miljoner kronor på flyktingkontot.

– Vi har tidigare fått kritik av revisorerna för att vi inte har gjort av med de flyktingmiljoner vi fått från staten. Nu tar vi en del av de här pengarna och för in dem som intäkt. Det här är pengar vi inte kan ligga på hur länge som helst. Blir det en stor belastning på verksamheterna kan summan minska fort, säger ekonomichefen Henric Svensson.

Långt från målet

Dessutom förflyttas också pengar från fastighetsunderhåll i driftbudgeten till investeringsbudgeten. Det handlar om nio miljoner kronor.

– Det är rent bokföringsmässigt, säger Henric Svensson.

Ett förväntat resultat på 1,1 miljoner kronor är många mil från det ekonomiska tvåprocentsmålet. 

– Det skulle ha inneburit 18 miljoner plus för 2020. Det är önskvärt på sikt, det är optimalt, men tills vidare får vi vara nöjda med att gå plus. Många andra kommuner har betydligt större problem än vad vi har, säger han och berättar att kommunen fått mycket positiv kritik från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting:

– SKL anser att vi har en mycket god organisation och styrningskultur. Jag är nöjd med att vi löste den här budgeten på det sätt vi gjorde för att komma i balans.

Ingen diskussion om höjd skatt

Under det kommande året väntas Hultsfreds kommun också göra rekordstora investeringar. Totalt ligger 240 miljoner kronor i investeringsbudgeten, utöver investeringen på äldreboenden som görs av Hultsfreds Trygga Hem. De största posterna är en ny förskola för 100 miljoner kronor, en särskola i Målilla för 40 miljoner kronor, vatten- och avloppssatsningar för närmare 20 miljoner kronor och satsningar på biblioteket för drygt åtta miljoner kronor.

– Vi satsar verkligen i den här budgeten och de stora investeringarna görs för att det ska bli bättre att bo i Hultsfreds kommun.

Skattesatsen förblir oförändrad och ligger kvar på 21,91 kronor per intjänad hundralapp.

– Många andra kommuner höjer skatten, men det gör inte vi, säger Lars Rosander.

Har det funnits någon politisk diskussion om en skattehöjning?

– Nej, inga tankar på förändringar av skatten till 2020.

Däremot har kommunen stora förhoppningar på ett nytt utjämningssystem. Regeringen ska rösta om det i höst och det kan göra Hultsfreds kommun till en stor vinnare.

– Tas det liggande förslaget i sin helhet betyder det ett tillskott för oss på 24 miljoner kronor.

"Gått fantastiskt bra"

Som vanligt lyfter Hultsfredspolitikerna gärna fram den så kallade "Hultsfredsandan". Ännu ett år är det en budgett som nästan är helt friktionsfri. Partierna är väldigt överens.

– Budgetprocessen har gått fantastiskt bra och vi har haft ett gott samtalsklimat, säger oppositionsrådet Tomas Söreling (S).

Det enda partierna inte var helt ense om var Hagadals simhall. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ville göra en utredning om att bygga ytterligare en bassäng vid simhallen. Så långt var övriga partier med, men till skillnad från majoriteten ville de också öronmärka tio miljoner 2021 och 2022 till bygget. Majoriteten ansåg att utredningen bör bli färdig först. 

– Den skulle kunna stå färdig 2022 i sådana fall. Vi måste gasa och bromsa samtidigt och vill att Hultsfred ska blomstra, säger Tomas Söreling.

Lars Rosander (C):

– Vi är eniga om utredningen, men vill invänta den och se vad det innebär i kostnader. Vi kan vara klara 2022 ändå om det är en genomförbar investering. 

Åke Nilsson (KD):

– Det är ett stort tryck på Hagadal och att det finns ett behov finns det inga tveksamheter om.

Mörka moln framåt

Kommande år ser dock allt annat än ljusa ut för kommunen. I budgetplanen för 2021 och 2022 finns en prognos på ett resultat på -34,5 miljoner kronor respektive -54,1 miljoner kronor.

– Planåren står det minus framför framöver, men det brukar bli bättre ju närmare vi kommer. Det kanske behöver vidtas åtgärder innan vi är där, men vi kommer också börja budgetprocessen 2021 lite tidigare än vad vi har gjort förut, säger Rosander.

Kommunalrådet säger att man ser problemen, men tror att man kommer kunna lägga en budget i balans inför 2021.

– Vi kör igång redan hösten 2019 och det är ett nytt sätt och skapar bättre förutsättningar. Alla ska kunna vara förberedda på bästa sätt, säger Åke Nilsson.

Det finns en plan på fortsatt stora investeringar framåt. Kommer ni klara av det?

– Generellt sett har det visat sig ganska billigt att investera i och med ränteläget. Det viktigaste är att inte låta driftkostnaden öka och vi måste se hur vi kan minska volymerna när det gäller driften, säger Rosander.

Åke Nilsson säger att man inte tar lätt på läget de kommande åren.

– Men vi har fullt samförstånd med vad vi behöver göra och bedömer att vi har situationen under kontroll i den mån vi kan ha det.