Telefonen ringde i somras, Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm sa sig vara intresserade av att göra en exklusiv utställning med enbart Linus Karlssons samling med Heissnertomtar, som pågår till januari.
– De har gjort en utställning som handlar om tomten och tomtens historia från 1300-talet och fram till idag. Där ville de ha med en samlare och hade hittat mig i tidningen Antik & Auktion, berättar Linus Karlsson som har någonstans runt 600-700 gamla tomtar.
– Dagens tomtar är bara skit, jag tycker inte att det är tomtar längre, tillägger han och skrattar.
"Kändes mäktigt"
I förra veckan var det invigning av tomteparaden på konstmuseet, Linus Karlsson var förstås på plats.
– Jag ska åka upp igen i november för att hålla föredrag kring hur jag samlar, hur jag hittat allt det här och förklara tomtarnas olika fabrikat.
På invgningen fick han dessutom träffa Tommy Kuusela, doktor i religionshistoria och fornnordisk mytologi, som är Linus förebild.
– Han har inspirerat mig i massa andra grejer, exempelvis mytologi som jag hittar i den hembygdsforskning jag gör. Det var stort för mig att träffa honom, bara att stå bredvid honom kändes mäktigt.
Fick första vid två månader
Linus Karlsson har alltid samlat på tomtar. Den första fick han redan när han var tre månader.
– Det var vanliga porslinstomtar som jag fick av min farmor, så de var värdefulla för mig. 2006 började jag samla på Heissnertomtar, två år senare hade jag skrapat ihop 800 kronor och köpte min första nya i Jönköping.
Idag äger han runt 120 Heissnertomtar, alla visas inte i Stockhom.
– Några har jag behållit hemma, jag måste ju ha några kvar till jul.
Vad är så speciellt med Heissnertomtar?
– Det är de mest värdefulla, tyska tomtar. Det är också bland de äldsta. Folk tror att alla gamla tomtar är Heissnertomtar, men det finns runt 40 tyska tomtefabrikat, så nu vill jag visa hur de tomtarna verkligen ser ut genom att medverka i utställningen.
Vad tycker du om att få den här möjligheten att visa din samling?
– Jag tycker det är jätteroligt, bara det att komma in i rummet och få se mina tomtar. När folket kom in, det var nog runt 300 personer på invigningen, var det så spännande att höra vad de sa. Jag blev lycklig av att höra dem säga "så fin den här är" och "en sådan har jag aldrig sett". Jag sa inget, jag bara lyssnade. Det var underbart att höra. Sedan var det någon dum tant som sa "vad är det här för porslinstomte". Det är ingen porslinstomte, det är keramik! Jag tänkte skicka ut henne med huvudet före, säger han och skrattar.