"Samverkan med vårdnadshavarna behöver ökas" – det här är åtgärdat så här långt

Jag instämmer i att bristerna som identifierats i tillsynen är allvarliga och att rektor ska följa det skollagen säger. Som rektor ansvarar du för kvaliteten och resultaten på skolan samt att miljön är trygg. Rektor har också ansvar för att eleverna får det stöd de har rätt till för att nå målen för utbildningen samt är en pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal på skolan. Rektorsuppdraget är ett komplext uppdrag som kräver både strategisk och operativ förmåga och att utifrån situation kunna växla däremellan.

Albäcksskolan har två engagerade, målinriktade och verksamhetsnära rektorer med ett ständigt förbättringsfokus. I den tillsyn som Skolinspektionen gjorde 2021 av Albäcksskolan 2 och samma rektor som nu, visade resultat följande: Skolinspektionen bedömer att verksamheten vid Albäcksskolan 2 uppfyller författningarnas krav avseende att i utbildningen ta hänsyn till elevernas olika behov, extra anpassningar samt särskilt stöd. (Publicerades i DH 18/5 2021)

"Insatserna hållbara framåt"

Nu är bedömningen en annan med en mängd identifierade brister att skyndsamt åtgärda varav flera berör samma område. Vi behöver göra om och göra rätt utifrån förändringar i skollagen och få insatserna hållbara framåt men också bygga vidare på det som fungerar bra på Albäcksskolan. För det är mycket som också fungerar bra. Det ger både elever, vårdnadshavare och personal uttryck för inte minst i återkoppling i samband med Skolinspektionens beslut i januari 2025. 

Samtidigt finns med all respekt även motsatsen – vårdnadshavare som är kritiska och känner oro för sina barns skolgång. Här har rektor i uppdrag att bjuda in till samverkan och insyn. Det kan göras på olika sätt alltifrån enskilda samtal till grupper med mindre antal personer, föräldraråd eller i större forum som föräldramöten. Ett gott samarbete mellan vårdnadshavare och skola är en förutsättning för tillit och förtroende och en värdefull resurs för oss i elevernas utveckling mot målen och skolans förbättringsarbete generellt.

"Flera delar är nu åtgärdade"

Flera av delarna i beslutet är nu åtgärdade såsom timplanen och elevernas garanterade undervisningstid i respektive ämne. Den frivilliga extra studietiden följer idag skollagen och är utökad till 120 minuter per vecka i motsats till tidigare 60 minuter. En omorganisation av behörighet i rätt ämne pågår och ska så snart som möjligt vara genomförd. I de samhällsorienterade ämnena – geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap kommer behörigheten efter omfördelning av personal att vara 100 procent.

Även rutinen kring anmälan till rektor och huvudman kring problematisk skolfrånvaro och utredning är åtgärdat. Vi har ett digitalt system för detta, vilket samtlig personal är informerad om och som ska följas. En uppdaterad rutin kring anmälan till rektor och elevhälsoteam om utredning för särskilt stöd och åtgärdsprogram är nu känd för all personal, likaså rutinen kring anmälan av kränkande behandling.

"Ska anmälas oavsett" 

Det är inte eleven som avgör om en anmälan till rektor och huvudman ska göras när kränkning sker. Det ska anmälas oavsett och då eleven inte är myndig ska även vårdnadshavarna informeras om att kränkning skett men inte med automatik få all tillgänglig information då delar av den lyder under sekretess. Därefter gör rektor eller lämplig person som rektor delegerar till en utredning av händelsen. Visar utredningen att kränkning skett ska alltid åtgärder vidtas och dokumenteras för att förhindra att det sker igen. 

Du som i artikeln kallar dig ”erfaren skolledare” och som är kritisk till att trygghet, studiero och kränkningar getts stort fokus bör veta att just kränkningar och otrygghet är nära förknippat med skolans demokratiska uppdrag – alltså det inledande kapitlet i vår läroplan och skolans fundament. Skolan har i uppdrag att förbereda elever för ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare –att ge kunskaper och värderingar som möjliggör ett aktivt samhällsdeltagande så därför inte så konstigt att det just det området får stor uppmärksamhet.

Värdegrundsarbetet ska involverar hela skolan

Vi behöver trots en mängd förbättringspunkter att förhålla oss till även se beslutet ur ett helhetsperspektiv. Avsaknad av extra anpassningar och särskilt stöd i undervisningen kan ge konsekvenser i form av otrygghet och avsaknad av studiero men också tvärtom en orolig lärmiljö kan utgöra hinder för möjlighet att trots extra anpassningar och särskilt stöd nå målen för utbildningen, så vad kommer först ”hönan eller ägget” – en orolig och stökig skolmiljö eller brist på stöd mot utbildningens mål. Jag utesluter vare sig den ena eller det andra men vi får inte vara för kategoriska i analysen. 

Även detta att trygghet och studiero ofta nämns tillsammans behöver nyanseras. Det kan finnas en ömsesidig påverkan dem emellan men begreppen betyder inte samma sak. Trygghet hänger främst ihop med skolans värdegrundsarbete i stort och kan ökas genom insatser som främjar respekt och goda relationer elever emellan och personal och elever emellan. Studiero har en stark koppling till kvaliteten på den undervisning eleverna möter i varje klassrum och därmed till lärarnas förutsättningar att bedriva en god undervisning. Det är i den skärningspunkten insatser på Albäcksskolan behöver genomföras. Vi behöver göra ett omfattande värdegrundsarbete som involverar hela skolan såsom klassrum, korridorer, uppehållsrum, cafeteria, utemiljön etc. 

Vill bli mer framgångsrika

I skolor som lyckas väl sker värdegrundsarbetet och diskussionerna på såväl klassrums- som lärarlags- och skolnivå och det råder en samsyn hos både elever och personal kring målsättningen och vägen dit. Det är i undervisningen vi förebygger kränkningar bland annat genom att tillsammans med eleverna lyfta in kontroversiella frågor såsom sexuell läggning, rasism, jämställdhet med mera. 

Samtidigt behöver rektorer och verksamhetschef se över hela organisationen – alltifrån behörighet i undervisningen (ett arbete som pågår) till kompetensutveckling kring extra anpassningar och särskilt stöd, höja hela skolans elevhälsokompetens, ett gemensamt analysunderlag och verktyg för avvikelser till ämneslagen som stöd i bedömning och betygssättning i relation till nationella prov – dock i sammanhanget beakta att resultatet på nationella prov har en särskild betydelse än andra enskilda underlag men provet ska inte helt styra betyget då det inte är lärarens enda underlag vid betygssättning. Det betyg en elev får kan skilja sig från provbetyget både uppåt och nedåt. Det man ska vara uppmärksam på är systematiska avvikelser i resultat på gruppnivå. Sådana avvikelser kan indikera att resultatet från nationella proven inte särskilt beaktats. 

Vi ska även bli mer framgångsrika kring elever med problematisk skolfrånvaro, lyssna in elevernas röster alltmer och sist men inte minst så behöver samverkan med vårdnadshavarna ökas. Våra elever är era barn men det är ni som föräldrar som har det primära fostringsansvaret. Skolan tar vid utifrån skollag och förordningar. Det är tillsammans vi ger våra elever och era barn de bästa förutsättningar för drömmar om framtiden och lust att lära!

Yvonne Nelson, verksamhetschef grundskolan

Här kan du också läsa: Skolledare ser extrema brister – här är hennes syn på skolinspektionens beslut