Efter en inspektion på grundskolan Albäcksskolan 2 ställer Skolinspektionen hela 23 krav på kommunen efter att ha hittat brister i ”flera centrala delar av verksamheten”, står det i beslutet som kom i januari. Här kan du läsa mer om det.
Idag inleder Dagens Hultsfred en serie artiklar om Albäcksskolan. Först ut är en erfaren skolledare som ger sitt utlåtande på Skolinspektionens beslut till vår tidning och säger sig ha blivit starkt oroad över digniteten på bristerna. Hon väljer att vara anonym.
– Det har hittills varit mycket fokus i media på att eleverna kränker varandra, att de känner en otrygghet på skolan och att deras beteende påverkar studieron.
– Men, tillägger hon, jag ser betydligt fler allvarliga brister som jag anser bottnar i hur rektorn sköter verksamheten. Det riskerar få allvarliga konsekvenser.
Kan du ge något exempel?
– Att elever som kan vara i behov av särskilt stöd inte alltid anmäls till rektorn för utredning av stödbehovet och att de elever som anmäls inte alltid utreds. Eleverna garanteras inte rätt undervisningstid i flera ämnen, det står att en stor andel elever fått ett högre slutbetyg jämfört med provresultatet på de nationella proven och att lärare inte anmäler i tid när det befaras att en elev inte kommer uppfylla betygskriterierna. Och – jag reagerar särskilt på att behöriga lärare kan välja bort att undervisa i ämnen de är behöriga i, för att istället välja ett där de saknar behörighet, säger skolledaren.
Vad tänker du när du läser Skolinspektionens beslut?
– Jag hade varit jättebekymrad om jag varit vårdnadshavare. Jag anser att det rör sig om organisationsfel, det är inte lärarnas fel, utan de som leder verksamheten har stora brister i struktur, ledarskap och följer inte de förordnande vi har i skolan, det är min mening.
Grundskolechef Yvonne Nelson sa tidigare till Dagens Hultsfred att konstaterade brister på Albäcksskolan är områden som riskerar påverka elevernas utbildning negativt.
Hur ser du på den risken?
– Klart att det finns överhängande risk att elever dels inte får en fullvärdig utbildning, dels inte en rättssäker betygsättning. Plus att deras psykiska mående och skolan riskerar bli ett trauma. Varje punkt har en direkt påverkan på elevernas utbildning, där alla punkter tillsammans får en omfattande påverkan. Majoriteten av de som berörs har ingen aning om hur allvarligt det är.
Får inte rätt undervisningstid
En del av de punkter Skolinspektionen lyfter fram ifrågasätter hon starkt varför de inte åtgärdats tidigare. Exempelvis den att eleverna inte är garanterade rätt undervisningstid i idrott och hälsa, matematik, språkval och musik. Enligt Skolinspektionens beslut får eleverna bara mellan 78 till 98 procent av den garanterade undervisningstiden.
”Att eleverna inte får sin garanterade undervisningstid gör att eleverna inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd, vilket i sin tur leder till att eleverna får sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen”, står det i beslutet.
– Det finns en timplan, det ska inte kunna diffa så mycket och i så många ämnen som uppges i rapporten.
Så hur går dina tankar när det kommer till den punkten?
– Jag frågar mig hur många år det varit så här. Om det pågått ända sedan sjuan för en elev i nian, kan man ligga hundratals timmar back. Har det missats eller är det medvetet, vad gör man åt det är frågor jag ställer mig. Jag har svårt att tro att det råkat bli fel bara i år, när det rör sig om så många ämnen.
Kan välja bort ämnen de är behöriga i
Punkten behöriga lärare väcker också mycket tankar – och oro på elevernas vägnar.
”I intervju med lärare framkommer att lärarna får lämna önskemål om undervisningsämnen och att önskemålen i många fall tillgodoses. Vidare framkommer att en lärare undervisar i ett ämne där läraren saknar behörighet och att läraren fått frågan om att undervisa i ämnen som hen är behörig i men tackat nej”, skriver Skolinspektionen.
– Så en lärares önskemål får gå före elevernas rätt att ha en behörig lärare, frågar sig skolledaren med märkbart skeptisk röst.
”För att utbildningen och undervisningen ska hålla hög kvalitet ska huvudmännen använda lärares kompetens på rätt sätt i undervisningen”, skriver Skolinspektionen.
– Nu är risken att elever undervisas av obehöriga lärare i fler ämnen än vad som är nödvändigt, jämfört med om lärare undervisar i ämnen de är behöriga i.
Skulle kunna undervisas av fler behöriga
”Av dokumentationen framgår vidare att det är möjligt att med befintliga lärare på skolenheten ändra tjänstefördelningen så att eleverna i större utsträckning undervisas av lärare som är legitimerade och behöriga i dessa ämnen för årskurs 7–9”, står det i beslutet.
– Vilken medvetandegrad finns hos rektorn att det är olagligt att göra så här, obehöriga får enbart användas i brist på behöriga lärare, och finns det en kompetensutvecklingsplan för att komma till rätta med det?
”Ett riktigt haveri”
Andra punkter hon reagerar starkt på är att eleverna inte erbjuds extra studietid. Det är också reglerat i skollagen, alltså begås ett lagbrott, markerar hon.
– Att de heller inte erbjuds särskilt stöd är en grundläggande och strukturell brist och en punkt handlar om att se till att lärare anmäler till rektorn om det finns misstanke om att en elev inte kommer klara betygskriterierna. Det behöver finnas en rutin för "F-varningar” där man flaggar för dem i mitten av terminen.
På en annan punkt beskriver ett par lärare att de är ansvariga för undervisning i ”Studion”, en särskild lokal för elever som inte klarar av att befinna sig i klassrumsmiljön – men att de aldrig bedriver undervisning för dessa elever, eftersom undervisningen i ordinarie klass pågår samtidigt.
”Dessa lärare beskriver att det är svårt att följa elevernas prestationer med detta upplägg”, står det i beslutet.
Skolledaren som granskat Skolinspektionens beslut skräder inte orden, utan är tydlig i sin ståndpunkt:
– Det här är ett haveri, ett riktigt haveri.
Här kan du också läsa grundskolechefens svar och vilka åtgärder som gjorts så här långt.