Annons:

Sök

Annons:

Chefen i lång intervju om påstått haveri –

Yvonne Nelson bemöter behovet av mer resurser och kompetens, felaktig undervisningstid, brist på extra studietid, reaktionerna från föräldrar och mycket mer. Foto: Lotta Madestam

Chefen i lång intervju om påstått haveri – "Då hade de stängt skolan"

Grundskolechef Yvonne Nelson hoppas föräldrar ska känna sig trygga redan nu. Att det skulle vara ett haveri på Albäcksskolan håller hon inte alls med om.
– Hade Skolinspektionen bedömt oron så stor som det ges uttryck för, inte minst i artikeln med skolledaren, då hade de stängt skolan, säger hon.

Annons:

Yvonne Nelson ser det som att skolledaren gjort en subjektiv bedömning. Hon tycker det är olyckligt på så sätt att ord som "haveri” används, att det riskerar späda på den oro som redan finns. 

– Bristerna skolledaren lyfter fram är allvarliga, men det är en sida av myntet. Det blir en kategorisk och ensidig bild av Albäcksskolan. Den har också kompetent och engagerad personal som är stolta över sin skola, brinner för sitt yrke och allt gott arbete de gör för sina elever varje dag och även målmedvetna och erfarna rektorer som leder sin skola med målsättningen att göra skolan ännu bättre.

Vilken del i Skolinspektionens beslut tycker du är mest allvarlig?

– De går inte att rangordna, utan samtliga delar är viktiga och går dessutom in i varandra och bildar en helhet. Samtliga är allvarliga och måste åtgärdas för att vi verkligen ska få till en förbättring och nå den målsättning vi har.

Arbetsplatsombudet Michael Olsson menar att det behövs mer resurser till skolan. Hur ser du på det?

– Det beror på hur vi definierar resurser, det betyder inte per automatik mer personal eller större budget. Det kan dock vara så att det behövs mer personal för en tid. Kortare eller längre får min, rektorernas och personalens gemensamma analys visa. Personalen har redan nu lyft flera goda tankar kring hur vi kan förbättra framåt. 

– Resurser kan också frigöras i en omorganisation av befintlig personal eller genom att nyttja våra utvecklingstjänster, som exempelvis förstelärare eller personal med socialt uppdrag, på ett annat sätt. Resurs kan även vara i form av olika kompetensutvecklingsinsatser, som att höja hela skolans elevhälsokompetens. Alltså öka samtlig personals kunskap kring hur vi kan omsätta det skollagen säger om elevers rätt till särskilt stöd och en kvalitativ undervisning i praktiken.

Tycker du att nuvarande kompetens är tillräcklig på skolan?

– Personalen besitter generellt god kompetens, men det kan dock vara delar där vi behöver stärka upp, exempelvis behörighet i olika ämnen och ökad specialpedagogisk kompetens för att möta alla våra elever där de befinner sig i sin utveckling mot målen.

Har du förtroende för rektorn på skolan?

– Ja, jag har förtroende för skolans båda rektorer. Det förs inga diskussioner om att byta.

Vad har ni fått för reaktioner från föräldrarna?

– Olika reaktioner. Det är vårdnadshavare som kontaktat mig, rektorerna eller personalen och sagt att deras barns utbildning fungerar bra. Det finns även föräldrar som kontaktat rektor och mig med motsatsen, att de är kritiska till skolan och känner oro för sitt barns skolgång. Så det är jättevärdefullt för både de och oss att vi kan prata om det som oroar. Vår målsättning är verkligen transparens och öppenhet och är uppriktigt tacksamma när föräldrar eller andra kontaktar oss med frågor och funderingar.

”Behöver säkra upp så det blir hållbart”

De som läser Skolinspektionens beslut ställer sig kanske lite frågande till varför bristerna inte upptäckts och åtgärdats tidigare.

– Jag vill återkomma till att det finns två sidor av myntet, det finns mycket på skolan som redan nu fungerar bra och som vi ska bygga vidare på. Det är inte så att vi inte jobbat med särskilt stöd eller med att förebygga kränkningar eller ständigt arbetar med att utveckla undervisningen för alla våra elever men vi behöver jobba med det på ett mer rättssäkert och hållbart sätt.

Kan du ge något konkret exempel?

– Vi ska nu säkra upp skolans rutiner så de blir kända för samtlig personal och skapa trygghet i verksamheten för arbetsgången från att en elev aktualiseras till rektor och elevhälsa att denne eventuellt behöver ett särskilt stöd till att en utredning startas, föräldrar involveras och en plan för stöd och uppföljning finns. Det är alltså i huvudsak systematiken i vårt arbete som behöver förbättras – rutinerna ska sitta. Det blir rättssäkert för eleverna samt bidrar till en god arbetsmiljö för både elever och personal.

En punkt jag hört ifrågasatts är varför eleverna inte har tillräcklig undervisningstid ens?

– Inför HT24 gjorde Skolverket en förändring av den nationella timplanen och ett räknefel gjordes lokalt i uppdateringen av timplanen då undervisningstiden för årskurs 7-9 beräknades på 36 veckor istället för 35,6, därav differensen i undervisningstid.

– Så med all respekt för föräldrarnas oro över att det varit fel även tidigare år, så har det varit det här läsåret, förtydligar Yvonne Nelson.

Delar du uppfattningen att ni brutit mot lagen när ni inte erbjudit extra studietid?

– Lagen säger att eleverna ska erbjudas frivillig extra studietid 120 minuter per vecka. Det har inte gjorts, utan 60 minuter per vecka.

Vad beror det på?

– Det är bland annat en organisatorisk orsak, så där är vi tillbaka till resursfrågan. Hur vi ska omfördela den personal vi har så det finns lärare som täcker upp den här tiden. Målsättningen är att förutsättningarna ska vara likvärdiga för alla våra elever. Idag åker elever hem med skolskjuts så nära skoldagens slut att det inte är möjligt att lägga in extra studietid. Så för att få till det skollagen säger kan vi behöva ändra på skolskjutsarna, vilket kan innebära en kostnad. Då får vi ta det.

Hinner ni rätta till bristerna till augusti?

– Ja, det är min bedömning. Vissa delar är åtgärdade redan, annat ska vara påbörjat så Skolinspektionen ser att vi har kommit så långt i processerna att de ändå kan försäkra sig om att vi kommer gå i mål med det.

– En process som tar tid är exempelvis det övergripande värdegrundsarbetet och insatser kring trygghet och studiero. De delarna tar lite längre tid. 

När kan föräldrar känna sig trygga med att deras barn får den utbildning som de har laglig rätt till?

– Jag skulle vilja svara så här, att de kan känna sig trygga nu. Skolinspektionen har hjälpt oss att identifierat en mängd allvarliga brister och har gett oss ett halvår att vidta åtgärder och förbättra, så vi välkomnar tillsyner, det ger oss en nyanserad bild av det som inte fungerar i relation till det som fungerar.

– Hade Skolinspektionen bedömt oron så stor som det ges uttryck för, inte minst i artikeln med skolledaren, då hade de stängt skolan. För det gör de när elevernas trygghet eller kvalitén på utbildningen inte kan garanteras.

 

Här kan du också läsa:

Skolledare ser extrema brister – här är hennes syn på skolinspektionens beslut

Grundskolechefens svar och vilka åtgärder som gjorts så här långt

Hon känner stor oro för lärarna – "Tänker på det varje dag"

Lärare vittnar om turbulent tid – "Vi ger inte upp utan blickar framåt"

Vill se ett specialteam kring elever – "Hoppas politikerna ska stötta mer"

Ny statistik slår fast: ”Rektorer pressas hårt”

Annons:

Lotta Madestam

lotta.madestam@dagenshultsfred.se

073 848 65 05

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: