Socialchefens ord om åtgärden: ”Så får det absolut inte vara"

Både god man och anställd inom vård och omsorg har lämnat in upplysningar till IVO om att personal låser dörren till en brukares rum på natten på ett LSS-boende i Hultsfreds kommun.

Socialchefen Marie Stjernström berättar att det är två kontakter som har tagits med IVO utifrån en utredning som Hultsfreds kommun har gjort.

– Vår MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) fick kännedom om att det förekom begränsningsåtgärder, gjorde en lex Sarah-rapport i slutet på mars och lämnade över den till ansvarig chef som har utrett detta. Vi ska alltid börja utreda om det är så att det finns någon grund för missförhållanden och här visar utredningen på att här är missförhållanden i och med att man har använt sig av begränsningsåtgärder på ett sätt som inte bedöms vara förenligt med god vård och omsorg och då ska vi anmäla det till IVO, säger socialchefen Marie Stjernström.

Hon tycker att det har gjorts en bra utredning.

– Det framgår att man har gjort det för att skydda den enskilde, men det ses som en begränsningsåtgärd. Det kan finnas lagstöd för att man i undantagsfall får göra begränsningsåtgärder för att det är till skydd för den enskilde, men då behöver det verkligen ha utretts och riskbedömts. Det är där vi ser att det inte har gjorts. Vi ser också att det har saknats kunskap kring det med vad som är en begränsningsåtgärd och en skyddsåtgärd och hur man ska hantera det, säger Marie Stjernström.

"Gick direkt in och åtgärdade vissa saker"

Utredande chef har intervjuat de medarbetare som arbetar på boendet i syfte att kartlägga arbetssätt och tillämpning av begränsningsåtgärder. Av utredningen framgår det att varierande arbetssätt tillämpas. Vissa medarbetare låser aldrig brukarens Dörr och andra medarbetare låser brukarens dörr. Ansvarig chef har informerat medarbetare om att det inte är tillåtet att tillämpa begränsningsåtgärder.

– Ansvarig chef gick direkt in och åtgärdade vissa saker. Bemanningen i verksamheten har ändrats från en till två medarbetare som är vakna på natten. Vi har även upprättat lite andra rutiner kring hur man arbetar på dagtid. Om det är fler boenden som behöver hjälp eller att man ska gå ifrån av någon anledning behöver någon annan komma och täcka upp. Det har upprättats rutiner om hur man avlöser varandra. En stängd dörr öppnas på natten får nattpersonalen en signal om det. Det är de direkta åtgärderna, att vi direkt slutar låsa dörren och använda den begränsningsåtgärden, säger Marie Stjernström.

Åtgärder har vidtagits

Av utredningen framgår det att det saknas dokumentation om begränsningsåtgärden, liksom riskanalys.

– Vi har mer långsiktiga lösningar som vi behöver jobba med. Det handlar om hur man genomför riskanalyser, om det är så att man behöver ta hjälp av skydds- eller begränsningsåtgärder till skydd för den enskilde måste vi veta hur det ska användas och hur man gör en riskanalys för det och hur vi introducerar nya medarbetare för att de ska veta hur de ska förhålla sig. Det är mycket kompetenshöjande insatser för att höja personalens kunskap och medvetenhet om sådana saker.

Hur ser du på att personal har låst dörren till en brukare nattetid?

– Det är en begränsningsåtgärd som inte är klarlagd och som inte har hanterats på det sätt som det ska göra. Det kan uppstå situationer där man kan behöva låsa en dörr och då ska det verkligen vara klargjort att det är det sista för att skydda någon. Det är inte klarlagt här och det är en brist som vi måste rätta till. Så ska det inte vara.

God man uppger att boendet har gott om personal och att det finns sovande jour som vid dessa tillfällen får hållas vakna för att hålla koll på om brukaren vaknar och inte välja att låsa dörren varje natt. 

– Det är åtgärder som vi har vidtagit nu och vi har bemannat upp för att inte behöva låsa dörren. Skyddet behövs för den enskilde, men kan vi lösa det på andra sätt än att låsa en dörr så ska det gå före. Det är inte så att vi har haft ett starkt skydd i onödan. Skyddet behövs, men vi behöver jobba med skyddet på annat sätt med digitala lösningar och bemanna upp så det finns fler personal. Nu är två medarbetare vakna på natten istället för en och det finns digitalt larm på dörren.

"Hjälper oss att bli bättre och kunna göra rätt"

Medarbetaren uttrycker att brukaren brukar stå och ropa och banka på dörren för att brukaren vill ut, men att ingen öppnar.

Hur ser du på att brukaren har känt sig inlåst på sitt rum?

– Så får det absolut inte vara, då har man stigit över en skyddsåtgärd. Begränsningsåtgärden ska inte vara för att låsa in någon utan det ska vara till skydd för någon och står någon och bankar på en dörr och vill ut så är det inte okej att ha den låst. Det har vi inga rättigheter att ha. Utredningen hjälper oss att bli bättre och kunna göra rätt och vi fick informationen så vi kan börja jobba annorlunda.

Hur ser situationen ut på boendet i dag?

– Ansvarig chef har dialogen med medarbetare, gode män och de som bor på boendet och jag har inte fått till mig att det skulle vara något annorlunda utan man har dialog och jobbar med de här frågorna.

Kommunen har gjort anmälan till IVO

Medarbetaren skriver att problematiken är framförd till ansvarig chef som har sagt att de ska göra en lex Sarah-anmälan och att den inte kommer skickas till IVO utan bara utredas internt och inte skickas in till IVO.

Hur ser du på medarbetarens uttalande?

– Det gör vi. När vi utreder att det finns ett allvarligt missförhållande ska vi skicka det till IVO. Det gör vi och det har vi gjort i det här fallet också. Det är en skyldighet vi har att göra och det behöver vi göra för att kunna göra bättre och göra annorlunda. Vi har utrett och fattat beslut om att skicka en anmälan till IVO om ett allvarligt missförhållande. Beslutet togs på nämnden den 7 maj. Vi lämnade in anmälan med alla handlingar och fick bekräftelse på att IVO hade tagit emot den 12 maj.