654 namn mot vindkraftsparker i Hultsfred överlämnade

Vindkraft är ett ständigt debatterat ämne. I stort sett alla tycker att vindkraft i sig är bra – men lika många mer eller mindre förgörs av blotta tanken att ha de moderna verken nära sin bostad. Föreningen Vindfrid arbetar aktivt för att stoppa alla planer på stora vindkraftsparker i kommunen. För närvarande utreds två projekt: ett i Tönshult utanför Virserum med tolv verk och ett i Aspeland utanför Målilla med 17 verk.

654 personer har skrivit under kravet på att politikerna ska utnyttja det kommunala vetot och säga nej till stora vindkraftsparker i väntan på djupare forskning om konsekvenserna för de nya verken som mäter uppemot 270 meter.

– Det var mer än vi trodde. Vi har ändå inte kunnat knacka dörr i och med corona och har istället haft en digital insamling som ligger kvar, säger Majvor Thörn som överlämnade underskrifterna tillsammans med Janne Corax.

"Fullkomligt fördärvat"

Föreningens argument är flera och Thörn tror att konsekvenserna blir stora för hela kommunen.

– De är så fruktansvärt höga så du kommer se dem i hela kommunen om du inte har en bergknalle där du bor. Man ser de här vita högintensiva ljusen som sitter längst ut på vingspetsarna, men sedan är det förstås de som bor alla närmast som berörs mest. Vi säger absolut inte nej till enstaka mindre verk, utan till de här storskaliga parkerna som nu planeras. Det är en stor skillnad. Parken i Aspeland skulle förvandla ett stycke natur till ett fabriksområde. Företagen beskriver det som att det kommer vara som vanligt, men det kommer bli fullkomligt fördärvat och vi känner oss som försökskaniner.

Vad fick ni för reaktion av Rosander?

– Han stannade kvar länge och stod och samtalade i en minst en halvtimme. Han lyssnar på oss, men det är inte så att han kan säga vad kommunfullmäktige kommer säga och inte heller vad han kommer att rösta.

 "Begår ett jättemisstag"

Hjalmar Österberg är ordförande i föreningen Vindfrid. Han tycker att utbyggnaden går alldeles för fort och att forskningsunderlaget är för klent hittills.

– Det är bara Sverige som har så stora vindkraftsprojekt på land och det är tack vare subventionerna. Jag tycker Sverige begår ett jättemisstag och det här är något vi kommer prata mycket mer om inom ett decennium. Jag hoppas att politikerna ska ta intryck av namninsamlingen och ta det lite lugnt.

Är du säker på att det kommer störa så mycket som du påstår?

– Jag har läst många domar från mark- och miljödomstolen och där upplever man störningar flera kilometer ifrån kraftverken. Då är det verk som är 120-150 meter höga. De här nya verkan är 270 meter. Vi har sett att många vill ha ett moratorium för de här anläggningarna och det tycker vi är en fantastisk idé. Jag känner att jag är så säker jag kan bli.

 "En avgörande fråga"

Hur påverkade de boende i närområdet – Målilla, Emmenäs och Rosenfors – är förstås svårt att veta.

– Jag tror att de boende kommer att få väldigt mycket buller och det finns ny forskning som visar att djupsömnen störs, vilket medför flera hälsorisker. I Bayern i Tyskland har man en regel om att vindkraftverk ska vara tio gånger så långt ifrån bostäder i förhållande till deras höjd. Det skulle betyda 2,7 kilometer här, men i Sverige kör vi på med en kilometer trots att de nya verken är dubbelt så höga. De nya är också så höga att de alltid snurrar. En kilometer känns helt irrelevant idag och vi bor på landet för att vi inte vill ha ljud.

Behövs inte vindkraftverken i klimatomställningen?

– Det håller vi med om, men man kan inte offra så många människor som berörs av det här. Man måste hitta lösningar som inte belastar enskilda människor så mycket. Många säger att någon måste ha det på sin bakgård, men det argumentet kan man bara använda om man har det själv tycker jag. Alla som är för vindkraftverk bor själva inte nära vindkraft. De bor i städer. Bara i Målilla bor det 1 200 personer. Ska de få sina liv förändrade? Så kan man inte resonera i juridiken och vindkraft är inte den enda möjligheten för fossilfri energi. För oss som bor här är det en avgörande fråga och jag tror inte att politikerna förstår det. Det här kommer prägla människor i många år framöver.  

Hur Lars Rosander ser på namninsamlingen kan du läsa om här.