Den uppmärksamme har lagt märke till att det hänt något uppiggande i ”Apoteksgången” i Hultsfreds centrum. På tisdagen monterades en utställning, som Svenskt Rockarkiv tagit initiativet till.
– Vi vill visa ett utsnitt av vad vi samlar på, så här finns allting från svensk populärmusik genom de 70 senaste åren. Från 50-talet, när rocken slår i Sverige, och ända fram till nutid. Så det här är absolut en uppvisning på vad som går att se i Svenskt Rockarkiv, säger Stefan Ölvebring, som ligger bakom idén.
Hur har du gjort urvalet?
– Jag har gått på att de stora artisterna måste ju vara med på något vis, och så har jag tagit det årtiondet då de började eller slog igenom. Ingen är med mer än en gång och jag har förstås blivit tvungen att ta bort artister, för att det inte funnits plats helt enkelt. Sedan har jag gått på att få med ett gäng olika genrer; punk finns med, hårdrock, hiphop, och pop och rock förstås.
Vad tycker du att det här tillför i centrum?
– Just den här väggen, det är väl inget fel på den, men det blir roligare så här. Nu är det något att titta på, man kan gå här och flanera och hitta sin favoritartist, säger Stefan Ölvebring och fortsätter:
– Sedan tycker jag att Hultsfred är en musikort. Vi är kända för att ha haft festivalen här, vi har mycket musik på orten och vi har Svenskt Rockarkiv på plats idag, så jag tycker att vi bör gräva där vi står och visa upp den här delen av turism. Saker att titta på tycker jag bör ha en musikkoppling när vi är i Hultsfred.
En resa genom musikhistorien
Tavlorna visar sammanlagt 147 bilder på skivomslag från både singlar, CD och LP-skivor. Alla i storlek motsvarande ungefär ett albumomslag.
– De här skyltarna har egentligen legat klara i fem år. Jag hade godkänt av kommunen att få sätta upp dem, men just när de var klara såldes fastigheten. Nu tyckte fastighetsägaren att det var dags, att vi kunde få hänga upp dem, de har varit jättebra.
Vad tycker du om det färdiga resultatet?
– Jag tycker det blev fint faktiskt. Jag ska gå här och titta en stund nu. Det är intressant att se hur färgglatt det är. 1950-talet är jättefärgglatt, 60-talet också. 70-talet, som man tänker är lite ”hippie”, och 80-talet som var pastelligt är ganska mörka, så blir det mer färg igen på 2000-talet.